Pirna – Sonnenstein


Schloss Sonnenstein var sedan 1811 ett mentalsjukhus. Det var faktiskt det första mentalsjukhuset som ägnade sig åt behandling och inte bara åt internering av vad som då klassades som psykiskt sjuka människor (definitionen varierar mellan olika tidsperioder). Sonnenstein har ändå gått till historien som en av nazisternas sex officiella eutanasicentraler. Under det första halvåret av 1940 övertog T-4 (nazisterna kodnamn för eutanasiprogrammet) delar av mentalsjukhuset och konverterade om dem till en eutanasicentral. I de övriga lokalerna fortsatte den tidigare verksamheten vilket gjorde att sekretessen inte var perfekt. Från slutet på juni 1940 till september 1942 mördades minst 15 000 personer inom dels T-4 programmet och dels inom 14f13 programmet.

Det senare innebar att fångar från koncentrationsläger transporterades till Sonnenstein för att mördas i dess gaskammare. Anledningen till att koncentrationslägren skickade fångar till eutanasicentralerna för att mördas berodde på att det var få koncentrationsläger som hade egna gaskammare under de första krigsåren. Det var först under 1942 och framåt som koncentrationslägren började skaffa sig egna gaskammare och krematorium. Så sent som i juli 1941 skickades nästan 600 judar och polska fångar från Auschwitz till Sonnenstein för att mördas. Två månader senare experimenterade Auschwitz ställföreträdande kommendant Karl Fritsch med Zyklon-B i källaren i block 11. Därefter behövde inte ledningen i Auschwitz skicka flera fångar till Sonnenstein för att mördas.

Mordprocessen i Sonnenstein var likadan som i övriga eutanasicentraler. Patienterna som skulle mördas anlände med bussar och leddes in i speciella mottagningsrum där de registrerades och avkläddes. Sedan fick de ca 75 åt gången gå in i en gaskammare som kamouflerats till ett duschrum där de mördades med koloxid. När de mördats ventilerades gaskammaren och två s.k. brännare bar ut liken från gaskammaren och kremerade kropparna i någon av de två ugnar som installerats för detta syfte. Vissa kroppar dissekerades först av medicinska skäl innan de kremerades. Enligt statistik från T-4 finns det 13 720 dokumenterade fall som föll offer inom ramen för eutanasiprogrammet.

På sommaren 1942 avvecklades Sonnenstein som mordcentral och all teknisk utrustning demonterades och hela slottet blev ett militärsjukhus. T-4 personalen vid Sonnenstein uppgick till ca 100 personer och utav dessa blev senare ca en tredjedel förflyttade till något förintelseläger inom Operation Reinhardt i Generalguvernementet i Polen. Efter kriget kom Sonnenstein att användas för helt andra syften och den verksamhet som nazisterna ägnat sig åt föll i glömska fram till murens fall 1989. Först därefter upprättades ett minnesmonument för offren. Under de första åren på nittiotalet utfördes arkeologiska undersökningar av den tidigare mordanläggningen.

Nuvarande status: Bevarat med museum (1999).

Adress: Schlosspark 11, 01796 Pirna.

Att ta sig dit: Bil.

Kommentar:

Det enda som egentligen skiljer Pirna-Sonnenstein och andra eutanasicentraler från de betydligt större förintelselägren var just storleken på både mordanläggningarna och antalet offer. Tillvägagångssättet var i stort sett detsamma. Men att säga att det finns ett medvetet samband mellan dem stämmer inte. De var oavhängiga från varandra men tidsmässigt kuggade de i varandra. Avvecklandet av T4 och planeringen av de första förintelselägren skedde ungefär samtdigt, men som sagt oavhängigt av varandra.

Litteraturtips: Friedlander, Henry: The Origins of Nazi Genocide – From euthanasia to the final solution (1995).