Crveni krst

I Niš upprättade nazisterna ett koncentrationsläger för att inhysa främst serbiska kommunister och partisaner. Lägret upprättades 1941 i f.d. militärförråd och det var uppbyggt som andra nazistiska koncentrationsläger. Själva huvudlägret var inte alls stort utan mätte bara ca 300 gånger 300 meter. De första fångarna som fängslades var serbiska judar som anlände i september 1941, men samma månad började även andra serbiska fångar fängslas. Förhållandena var vare sig sämre eller bättre än i andra nazistiska läger. Fångarna misshandlades, torterades, deporterades till andra läger eller blev hämtade med lastbil och transporterad till avrättningsplatsen Bubanj ca fem kilometer utanför Niš. Detta ledde till att fångarna gjorde ett uppror den 12 februari 1942. Utan vapen anföll fångarna de beväpnade vakterna och ca 100 fångar lyckades fly. Efter upproret mördades alla judiska män vid Bubanj och alla judiska kvinnor och barn skickades till Sajmište i Belgrad där de mördades. För att förstärka bevakningen och försvåra nya flyktförsök byggde tyskarna en mur runt lägret. Den sista avrättningen ägde rum den 14 september 1944. En månad senare befriades lägret av jugoslaviska partisaner. Hur många som satt i lägret är som alltid svårt att avgöra men en siffra som nämns är ca 30 000 varav ca 10 000 av dessa mördades vid Bubanj.

Nuvarande status: Bevarat med museum.

Läge: 43° 19′ 50″ N, 21° 53′ 15″ E.

Att ta sig dit: Promenad.

Kommentar:

Något som är unikt med lägret är inte bara att det befriades helt intakt utan även bevarades intakt. Men efter befrielsen föll lägret i glömska och var fram till att museet öppnade 1967 övergivet. Alla byggnader finns kvar och i fångarnas huvudbyggnad finns det en utställning om lägret och på den översta våningen finns straffcellerna bevarade. De byggnader som användes av SS tillhör museets administration och övriga byggnader som fångarnas toalett, fängelsemuren och vakttornen finns kvar. Det går t.o.m. att gå upp i vakttornen trots att de i likhet med övriga byggnader är i stort behov av restaurering och brister i säkerheten. Crveni krst betyder röda korset och anledningen till att lägret fick namnet Röda korset berodde på att området lägret låg i hette just Röda korset.

Litteraturtips:

Pavlowitch, Steven: Hitler’s New Disorder: The Second World War in Yugoslavia (2008).