Czestochowa getto

När tyskarna ockuperade Czestochowa den 3 september 1939 bodde det ca 28 500 judar i staden. Omgående började stadens judar att förföljas och redan nästa dag mördades ca 300 judar. Den 16 september inrättades ett Judenrat som fick i uppgift att genomföra de direktiv som tyskarna ålade judarna. Judarna tvingades att underkasta sig antisemitiska förordningar och tvingades till slavarbete i närliggande industrier som övertagits av tyskarna. I april 1941 beordrade stadens tyske guvernör SS-Brigadeführer Dr. Richard Wendler upprättandet av ett getto i stadens östra del för stadens judar. Gettot avskärmades från den övriga staden den 23 augusti 1941 och endast med speciella tillstånd var det möjligt att röra sig mellan gettot och den övriga staden. Som mest satt det ca 48 000 judar i gettot.

Förhållandena i gettot var undermåliga och bristen på föda, förnödenheter och medicin bidrog till dödligheten. Den 22 september 1942 påbörjade nazisterna avvecklingen av gettot och fram till den 8 oktober deporterades ca 40 000 judar till Treblinka där de mördades. Gamla och unga som inte kunde deporteras mördades på plats men ca 2000 lyckades fly eller gömma sig i staden. De ca 5000 judar som hade arbetstillstånd inhystes i ett mindre getto. Nazisterna genomförde regelbundna razzior i gettot men när den slutgiltiga avvecklingen påbörjades i juni 1943 gjorde judarna uppror. Ca 3000 judar dog under upproret medan övriga skickades till andra läger där de behövdes som slavarbetare. Mellan 22 september och 15 december 1942 mördades ca 2000 judar från gettot och begravdes i två massgravar strax utanför gettot.