Drobitsky Yar

Tyskarna ockuperade Kharkov i östra Ukraina den 23 oktober 1941 och staden förblev under hela kriget under militär förvaltning och inte en del av Rikskommissariatet Ukraina (Reichskommissariat Ukraine). Detta innebar inte att den judiska befolkningen skonades utan tilldelades lägre matransoner än andra och utsattes för godtyckligt våld, ibland med dödlig utgång. Den 14 november exploderade ett flertal sprängladdningar vid olika militära högkvarter i Kharkov. Följden blev att tyskarna arresterade ca 1000 personer (inklusive ca 300 judar) och fängslade dem i hotell International. Den 28 november mördades ca 400 av de arresterade, varav samtliga 300 judar, vid hotellet av Sonderkommando 4a från Einsatzgruppe C som hade anlänt till Kharkov den 26 november. I mitten på december tvingades Kharkovs judar till en övergiven traktorfabrik drygt en mil utanför Kharkov. Skjulen som judarna tvingades bo i hade ingen värme och ingen isolering, brist på mat och andra förnödenheter ledde till en ökad dödlighet under den kalla vintern. Redan samma månad påbörjade nazisterna avvecklingen av detta temporära getto. Under förevändning av att nazisterna sökte efter frivilliga arbetare anmälde sig ca 800 judar. Dessa fördes med lastbil istället till en ravin i sydöstra Kharkov som heter Drobitsky Yar där de mördades av Sonderkommando 4a och andra tyska och ukrainska enheter. Under december och i januari 1942 mördades resterande judar från Kharkovs getto i Drobitsky Yar. En del av judarna mördades även i gasvagnar. Sammanlagt mördades 16 000 judar i Drobitsky Yar och majoriteten av de som mördades var äldre, kvinnor och barn. De män som inte mördades förflyttades till andra platser för att användas som slavarbetare.

Nuvarande status: Museum (2011).

Läge: 49° 56′5.23″N, 36° 26′55.36″E.

Att ta sig dit: Bil.

Kommentar:

Platsen är egentligen inget museum utan mer karaktären av ett memorial. Under huvudmonumentet finns det en liten minneshall med namnen på ca 4300 av de som mördades. Platsen har inte exploaterats av vare sig bebyggelse eller annan skövling och det finns ett flertal monument på området. Tyvärr finns det ingen informationstavla om vart massgravarna ligger vilket gör det svårt att orientera sig på området. Först 1956 upprättades en mindre obelisk till minne av offren och första gången sovjetisk media skrev en artikel om platsen var enligt museet så sent som 1988. Platsen är tack vare ett ihärdigt arbete av Kharkov Charitable Fund väldigt välskött vilket inte annars tillhör vanligheterna vid andra liknande platser i Ukraina.

Litteraturtips:

Arad, Yitzhak: Holocaust in the Soviet union (2009).