Kåfjord

I mars 1943 flyttade den tyska ishavsflottan och dess stolthet slagskeppet Tirpitz till Kåfjord ca en mil väster om Alta i Nordnorge. Bergen runt Kåfjord gav ett naturligt skydd och inloppet till fjorden var smalt och därför var det svårt för främmande ubåtar att ta sig igenom. Tyskarna upprättade även luftvärn på bergen runt Kåfjord. Förutom Tirpitz låg även slagskeppet Scharnhorst vid inloppet till Kåfjord medan Tirpitz låg längre in i fjorden. Från Kåfjord var det nära till Ishavet och de rutter som allierade konvojer med krigsmaterial tog på sin väg till Sovjetunionen. Från allierad sida sågs Tirpitz som ett stort hot och som band stora brittiska marina resurser. Med anledning av detta blev Tirpitz ett prioriterat mål från brittisk sida.

 

Tyskarna visste om detta och var ovilliga att låta henne lämna tryggheten i fjorden och ge sig ut på öppet hav. Endast en gång under hennes vistelse i Kåfjord lämnade hon fjorden. Den 8 september 1943 attackerade hon och ett flertal andra tyska skepp en brittisk väderstation på Spetsbergen. Efter utfört uppdrag gav hon sig snabbt tillbaka till tryggheten i Kåfjord. Tirpitz kom ändå att utsättas för ett flertal attacker under sin tid i Kåfjord. De flesta attacker skedde från luften där bombplan försökte skada/sänka henne, men med den tidens teknik var det svårt att komma åt henne där hon låg väl gömd och skymd i fjorden.

 

En mer spektakulär attack (operation Source) genomfördes den 22 september 1943 när tre st. brittiska miniubåtar lyckades smita igenom skyddsnäten in till fjorden. Minst två ubåtar lyckades även med både tur och skicklighet ta sig förbi näten som omgav Tirpitz och placera ut sprängladdningar under hennes köl. Ubåtarna upptäcktes dock och två kapitulerade medan den tredje försvann i djupet efter att ha beskjutits av luftvärn från Tirpitz. Den explosion som sprängladdningarna medförde skadade Tirpitz så pass svårt att hon tvingades till reparationer som höll henne borta från havet fram till våren 1944.

 

Fram till september 1944 utsattes Tirpitz för flera attacker från luften men utan att hon skadades allvarligt. Men i september 1944 under operation Paravane skadades hos så pass allvarligt att det inte gick att reparera henne mer än hjälpligt. Skadorna var så omfattande att hon behövde ta sig till Tyskland men detta var inte möjligt. Tirpitz kunde för egen maskin, om än med begränsad fart, lämna Kåfjord i oktober 1944 och ta sig oupptäckt till Håköya utanför Tromsö. Där låg hon en kort tid innan hon sänktes av brittiska bombplan den 12 november 1944.

Nuvarande status: Museum.

Adress: Kåfjordveien, 9518 Kåfjord.

Att ta sig dit: Bil.

Kommentar:

Det finns ett Tirpitz museum i Kåfjord som är värt ett besök, men det motsvarade ändå inte de förväntningar jag hade. Hade förväntat mig mer Tirpitz så att säga och mindre annat. Men filmen där regissören intervjuat besättningsmän från både Tirpitz och från miniubåtarna är mycket intressant. Vid Kåfjords kyrkogård finns det ett minnesmonument över de britter som dog i miniubåtsattacken i september 1943. Mest intressant är ändå själva förankringsplatserna vid vattnet. Tirpitz låg först vid Barbrudalen och det var där hon låg när hon attackerades av miniubåtarna. Hon flyttades sedan några 100 meter till halvön Straumsneset som ligger nedanför berget Sakkobadne. Idag binder en bro (E6) ihop Bardudalen och Straumsneset.

 

Vid Straumsneset finns det en del att se, bl.a. en krater efter en Tallboy samt en massa hylsor efter rökgranater som ligger utspridda i terrängen. Det finns även andra föremål som jag inte riktigt vet vad det kan vara, men en kvalificerad gissning är att det vara utrustning som användes i samband med att Tirpitz reparerades under 1943 och 1944. Det går inte att komma ifrån att det är en speciell känsla att promenera på Straumsneset där Tirpitz låg förankrad. Kåfjord och Tirpitz har en framträdande plats i andra världskriget och för mig är Kåfjord mer Tirpitz än Håköya.

Litteraturtips:

Bishop, Patrick: Uppdrag Tirpitz: Så sänktes Hitlers största slagskepp (2013).