Kiev

När Hitler invaderade Sovjetunionen på bred front den 22 juni 1941 var den ukrainska huvudstaden Kiev ett utav delmålen. Den tyska framryckningen gick i rasande fart men utan att egentligen få till något avgörande slag. De sovjetiska försvararna kämpade furiöst trots att de var både materiellt och ledarmässigt underlägsna de tyska styrkorna. Men på något sätt lyckades de alltid fylla luckorna med både materiell och manskap samtidigt som de tyska försörjningslinjerna blev uttänjda. Avskurna sovjetiska förband bildade dessutom partisanförband som utförde sabotage bakom fronten och anföll tyska förband i ryggen.

 

I augusti 1941 var Kiev inom räckhåll för de tyska arméerna. Ca 700 000 sovjetiska soldater tillhörande den sydvästra fronten riskerade att inringas och tillfångatas vid Kiev. Detta var en lockande tanke för Hitler som lät flytta förband som deltog i framryckningen mot Moskva till förband som ryckte fram mot Kiev. Något som flera generaler var emot eftersom de tyckte att Moskva borde prioriteras före Kiev. I slutet på augusti började tyskt artilleri och flyg att bombardera Kiev. I mitten på september inleddes det slutgiltiga anfallet mot staden. Slaget om Kiev varade i ca tio dagar och blev en förkrossande tysk seger. Över 600 000 sovjetiska krigsfångar togs som därmed gick en osäker framtid till mötes. Lägg därtill värdefull materiell som också gick förlorad.

 

Efter att tyskarna kapitulerat vid Stalingrad i januari 1943 var det Röda armén som gick på offensiven. Sakta men säkert återerövrade Röda armén tidigare ockuperade områden och i slutet på oktober 1943 närmade de sig Kiev österifrån. Kiev hade i drygt två år varit ockuperat och lidit både materiellt och mänskligt under denna period. Den sovjetiska anfallet inleddes i början på november 1943 och drev sakta men säkert ut de tyska styrkorna som försvarade sig furiöst. Efter knappa två veckor var staden befriad men ännu inte säkrad. Tyskarna försökte återerövra staden men staden försvarades hårdnackat av Röda armén. Strax före jul 1943 var de tyska resurserna uttömda och de övergav drog sig tillbaka.

Nuvarande status: Museum/monument.

Läge: 50°25′37.64″ N, 30°33′50.29″ E.

Att ta sig dit: Tunnelbana till stationen Arsenalna.

Kommentar:

Kiev är en av tretton städer i det f.d. Sovjetunionen som fick utmärkelsen hjältestad för sina uppoffringar och lidande under det som i Sovjetunionen kallades för det stora fosterländska kriget. Kiev fick utmärkelsen 1965 och var den finaste utmärkelse en stad kunde få under den sovjetiska eran. Till minne av segern över Nazityskland upprättades ett flertal museum och monument över hela Kiev. Det mest intressanta och påkostade är det statliga ukrainska museet över det stora fosterländska kriget. Det ligger på en höjd och kännetecknas av en enorm staty föreställande Moder Ryssland. Statyn kan i stort sett ses från hela Kiev och har blivit en symbol för staden.

 

Själva statyn inklusive piedestalen den står på mäter 102 meter. Inuti piedestalen finns ett spännande museum där en stor del tillägnas kriget mot Nazityskland 1941 – 1945. Intressanta föremål och dioramor skildrar kriget i ett flertal salar. Om än inte lika spektakulärt och inte med samma hyllning till Sovjetunionen som sin motsvarighet i Moskva. Detta har givetvis sina skäl i de motsättningar och i den konflikt som Ukraina haft med Ryssland sedan annekteringen av Krim 2014 och konflikten i östra Ukraina med ryska separatister. En del av museet handlar därför om konflikten med Ryssland. Oavsett så är museet väl värt ett besök.

Litteraturtips:

Poulsen, Niels Bo: Dödskampen: Kriget på östfronten 1941 – 1945 (2018).