Lidice

När Himmlers ställföreträdare Reinhardt Heydrich dog av sviterna han ådrog sig efter attentatet i Prag i maj 1942 ville nazisterna statuera ett exempel. Hitler föreslog att man skulle mörda ca 10 000 tjecker, men Heydrich ställföreträdare i Böhmen-Mähren Karl Hermann Frank övertalade Hitler att sådana drakoniska åtgärder kunde få allvarliga konsekvenser för den i Böhmen-Mähren så viktiga krigsindustrin. Hitler ville hur som helst att det gjordes en snabb undersökning och att man skulle statuera ett exempel. På lite godtyckliga och slumpmässiga grunder beslöt nazisterna att utkräva hämnd på byn Lidice, ca 20 kilometer norr om Prag. Lidice hade ca 400 invånare och den misstänktes ha samröre med motståndsrörelsen. För det första (1) skulle alla män över sexton år avrättas. För det andra (2) skulle alla kvinnor skickas till koncentrationslägret Ravensbruck. För det tredje (3) skulle alla barn med ariska drag kidnappas för germanisering. Detta innebär att de bedömdes som ariska och kunde därför placeras i politiskt korrekta familjer. För det fjärde (4) och sista skulle byn brännas ner till grunden och övertäckas med jord. På kvällen den 9 juni 1942 omringade tyska polisstyrkor under ledning av Horst Böhme Lidice och samlade ihop byns samtliga invånare. Dagen efter började de avrätta alla män över sexton år i enlighet med de order som de fått ifrån Berlin. Avrättningarna ägde rum vid Horaks gård och de som avrättades vägrades ögonbindel. Kropparna efter dem som mördats fick ligga kvar när nästa grupp människor fördes fram för avrättning. Nazisterna grävde t.o.m. upp kvarlevorna av de bybor som var begravda på kyrkogården. Dessa förstördes tillsammans med allt annat som kunde påminna om att det en gång funnits en by på platsen. Av byns 105 barn mördades 88 i förintelselägret Chelmno, sex dog på tyska Lebensborn och 17 återvände till Lidice efter kriget. Sammanlagt mördades 340 personer (192 män, 60 kvinnor och 88 barn) i Lidice. Förstörelsen av Lidice filmades t.o.m. av tyskarna.

Nuvarande status: Raserat med museum.

Adress: 10. června 1942, 273 54 Lidice.

Att ta sig dit: Bil.

Kommentar:

De mänskliga kostnaderna för attentatet var oerhört stora. Fram till september 1942 arresterades ca 6000 personer och av dessa mördades ca 3000. Därför har attentatet även ifrågasatts om det verkligen var värt kostnaderna. Attentat mot nazistiska ledare var relativt sällsynta och en bidragande orsak var givetvis de enorma kostnaderna som det innebar. När generalkommissarien i Vitryssland Wilhelm Kube i Minsk i september 1943 dödades av en bomb som placerats under hans säng resulterade detta i att ca 1000 personer mördades som hämnd. I Polen genomförde den polska motståndsrörelsen tillsammans med den polska exilregeringen i London en operation som kallades för operation Huvud. Motståndsrörelsen höll ”rättegångar” mot lokala nazistledare och SS officerare som ”dömdes” till döden och ”domarna” skulle verkställas genom attentat. En som blev dömd till döden var bl.a. SS-Obergruppenführer Wilhelm Koppe, högste SS och Polisledare i Generalguvernementet, attentatet misslyckades dock. Ett annat misslyckat attentat var mot Warszawadistriktets guvernör Ludwig Fischer. Ett attentat som däremot lyckades var mot SS-Brigadeführer Franz Kutschera, SS och Polisledare i Warszawadistriktet som mördades i februari 1944. Sammanlagt genomfördes attentat mot mellan 15 – 20 nazister i Polen under 1943 och 1944.

 

Lidice byggdes aldrig upp efter kriget, däremot byggdes ett nytt Lidice bredvid det gamla. Den gamla platsen är numera en minnespark med flera monument och mindre ruiner. Museet innehåller precis lagom mycket med information och det har en personlig prägel som gör det möjligt för besökaren att identifiera sig med offren. Ute på själva området där byn en gång låg finns det flera monument och ett utav dem är i naturlig storlek och föreställer de 88 barn som mördades. Monumentet är gripande och det går nästan att ta på stämningen när man tittar på barnens sorgsna ansiktsuttryck. Lidice var inte den enda plats som drabbades av detta öde, det fanns platser där ett betydligt större antal människor mördades. Men Lidice har kanske blivit den främsta symbolen för nazisternas brott som inte var rasistiskt betingat och det har sina förklaringar. För det första (1) var det en konsekvens av att en riktigt hög nazist mördades vilket gjort att den fått en extra uppmärksamhet. Mord på nazister av lägre rang har inte fått samma uppmärksamhet. För det andra (2) så bidrog nazisterna själva till att sprida händelsen som en varning. Andra händelser spreds också men de var mer geografiskt begränsade medan Lidice spreds över ett större geografiskt område.

Litteraturtips:

Kristofersen, Knut: Heydrich: Förintelsens arkitekt (2009).