Loibl syd


Under 1943 upprättades två stycken satellitläger till Mauthausen vid Loibl passet (Ljubelj) på gränsen mellan Österrike och Slovenien. Det ena lägret förlades på den södra sidan och kallades för Loibl syd och upprättades i juni. Det andra lägret låg på den norra sidan och kallades för Loibl nord och upprättades några månader senare. Lägren låg på ca 1000 meters höjd och en förflyttning dit ansågs av både fångar och vakter som en form av bestraffning. De första 330 fångarna som kom till det södra lägret i juni var 330 stycken franska politiska fångar från Mauthausen. Loibl syd var det enda lägret som upprättades på slovensk mark. Syftet med lägren var att fångarna skulle utnyttjas som slavarbetare för ett tunnelbygge genom berget (Loibl passet). Tidigare hade transporterna gått över berget men genom tunnelbygget skulle transporterna effektiviseras. Lite mat, tungt arbete, krävande klimat, tuff miljö och vakternas makt över liv och död gjorde arbetsförhållandena svåra, men i december 1943 hade man grävts sig igenom berget (1500 meter).

Exakt hur många som dog av arbetet eller andra orsaker går inte att fastställa. De fångar som inte längre ansågs arbetsförmögna skickades tillbaka till Mauthausen där de som oftast mördades. Men ca 40 fångar mördades i lägren och SS upprättade två primitiva krematorier, ett vid varje läger, för att kremera fångar som dött. Området kring Loibl passet var även rikt på partisaner och ca 30 fångar lyckades fly och ansluta sig till partisanerna. Det norra lägret började gradvis avvecklas i mitten på april 1945 pga. en ökad partisanverksamhet i området och fångarna evakuerades till det södra lägret, ca 200 fångar förflyttades även tillbaka till Mauthausen. I samband med den tyska arméns reträtt från Slovenien via Loibl passet i maj började även det södra lägret att evakueras genom tunneln. Dessa fångar befriades strax senare av partisanerna.

Nuvarande status: Raserat med museum (2011).

Läge: 46°25'49.1" N 14°16'08.2" E

Att ta sig dit: Bil.

Kommentar:

Nazisterna hann inte förstöra lägren och de var därför intakta när det befriades. Men redan i juni 1945 började lägren demonteras eftersom materialet behövdes på annat håll i efterkrigstidens sargade Europa. Passagen genom berget förblev stängd fram till 1950 och de båda lägrens bevarande tog sig olika uttryck. På den slovenska (jugoslaviska) sidan upprättades 1954 en minnespark medan lägret på den österrikiska sidan förföll. En förklaring till detta skulle kunna vara att det södra lägret var det enda som låg inom Sloveniens gränser. I Österrike fanns det ett större urval, i synnerhet det betydligt större, kändare och bättre bevarade Mauthausen och då fanns det inte utrymme för Loibl nord.

Vid Loibl syd har det frilagts fundament och ruiner på det forna lägerområdet och vid en närliggande restaurang finns det ett litet museum som man kan besöka om man kontaktar turistbyrån i Trzic. Även om dokumentationen av lägret är god så är vetskapen om lägret mindre god. Enligt turistbyrån i Trzic är det få personer i Slovenien som känner till lägret. Detta är säkert kopplat till att lägret aldrig blev eller är en symbol för det slovenska folkets lidande under andra världskriget. De flesta fångar kom från andra platser utan koppling till Slovenien (Jugoslavien).

Platsen är trots sin makabra historia väldigt vacker där den ligger omgiven av majestätiska berg. Speciellt på hösten när färgerna är som skarpast och den första snön har fallit. De gråa monumenten och ruinerna är så där lagom nedgångna utan att vara förfallna och mossan på monumenten och ruinerna gör t.o.m. dessa vackra i kombination med det övriga. Det råder också ett lugn på platsen som tillsammans med miljön gör det riktigt stämningsfullt att vandra omkring på området.

Litteraturtips: Kogon, Eugen: SS-Staten (1977).