Palmnicken

I januari 1945 började SS att evakuera ett flertal läger i Ostpreussen och ca 13 000 fångar skickades iväg mot Königsberg. Men även Königsberg hotades av den sovjetiska Röda armén och under det kaos som rådde lyckades SS samla ihop mellan 5000 – 7000 polska och ungerska judiska kvinnor för en ny evakuering, den här gången mot Palmnicken, en kuststad ca fem mil nordväst om Königsberg. Evakueringen leddes av SS-Oberscharführer Fritz Weber och präglades av extrema väderförhållanden med snöfall och kyla. Det extrema vädret och vakternas godtyckliga mördande ledde till att 2000 – 4000 judar dog under vägen. Därför var det bara ca 3000 judar kvar i livet när de kom fram till Palmnicken den 27 januari. Den ursprungliga planen var att fösa in de kvarvarande judarna i en gruva och där dränka dem genom att vattenfylla den. Men ägaren till gruvan tillät inte detta och istället låstes de in i en bärnstensfabrik. Fyra dagar senare, den 31 januari, beslöt SS ändå att mörda dem och judarna föstes ut i grupper på stranden där de sköts eller föstes ut i havet där de antingen frös ihjäl eller drunknade. Lokala Volksturm trupper assisterade SS vid massakern.

Nuvarande status: Monument.

Läge: 54° 53´04.81" N, 19° 56´08.30" E.

Att ta sig dit: Bil.

Kommentar:

Det första monumentet upprättades 2000 vilket i sig inte var kontroversiellt, det var däremot den restaurang som upprättades senare precis intill monumentet. Monumentet ligger nämligen precis på en populär strand dit människor under säsong flockas för att bada och leva strandliv. Därför tyckte någon att det skulle vara en god affärsidé att upprätta en restaurang. De protester som eventuellt hördes fick snällt vika undan till förmån för de ekonomiska krafterna. Det större och nyare monumentet upprättades först 2011.

Litteraturtips:

Gilberg, Martin: Holocaust: A History of the Jews of Europe During the Second World War (1987).