Prora

När fackföreningarna och arbetsgivarorganisationerna förbjöds på sommaren 1933 ersattes de av något som kallades för Deutsche Arbeitsfront, DAF (Tyska arbetsfronten). Dess ledare Dr Robert Ley lär ha fått följande uppmaning av Hitler i april 1933. ”Du (vi) ska ta över fackföreningarna så att de inte längre kan utgöra något hot mot oss och förvandla arbetarna till en enda stor folkgemenskap utan klassgränser”. Hitler förstod hur viktigt det var att få bukt med arbetslösheten och därigenom vinna arbetarnas stöd. För att ytterligare stärka banden mellan nazistpartiet och arbetarrörelsen grundade DAF något som kallades för Kraft durch Freude, KdF (Styrka genom glädje). KdF arrangerade alltifrån kurser, utflykter och resor, bl.a. kryssningar till Madeira, Norge och andra för den tiden exotiska platser. Kryssningarna ägde rum på Kdf:s egna fartyg som Wilhelm Gustloff och Robert Ley. Dessutom skulle det byggas stora semesteranläggningar för arbetarna och den särklassigt största var Prora på halvön Rügen. Här skulle arbetaren och dennes familj erbjudas en betald semester som belöning för sina arbetsinsatser. Med sådana socialpolitiska program i en tid då arbetslösheten i stort sett var obefintlig och folk upplevde att de fått det bättre var det få som saknade fackföreningsrörelsen.

 

Prora var ett gigantiskt stort byggnadsprojekt och det kom att sysselsätta ca 9000 arbetare. Det började byggas 1936 och breder ut sig längs en sträcka på mer än fyra kilometer ca 150 meter från Östersjökusten. Prora består av åtta identiska byggnader med sex våningar var, alla rum hade utsikt mot havet och anläggningen byggdes för att kunna ta emot ca 20 000 gäster. Det planerades också en stor festivalhall med plats för samtliga 20 000 gäster, två inomhuspooler med artificiella vågor, biosalong samt en stor hamn för anlöpande passagerarfartyg. Med andra ord var det tänkt att Prora skulle bli med den tidens mått en semesteranläggning av den lyxigare klassen. Men när kriget bröt ut i september 1939 avbröts bygget och det kom aldrig att färdigställas och än mindre att användas för sitt syfte. Under kriget användes delar av Prora för militära utbildningar och i slutet på kriget upprättades även ett litet sjukhus. Trots att Prora aldrig färdigställdes är Prora det största nazistiska byggnadsprojektet som förverkligades.

Nuvarande status: Bevarat med museum (2007).

Adress: Objektstrasse 1, 18609 Binz.

Att ta sig dit: Bil.

Kommentar:

Precis som Auschwitz var även Prora en del av nazismen men med ett helt annat syfte. Gemensamt för dem båda var ändå att de upprättades utifrån en rasistisk utgångspunkt. I Auschwitz skulle underlägsna raser utrotas medan i Prora skulle den ras som nazisterna värnade om belönas. Är vi tydliga med detta kan inte Prora användas som en motvikt mot exempelvis Auschwitz för att visa upp en ”god sida” av nazismen. Om vi däremot förtränger Prora pga. att det inte förekom något av det som förekom i koncentrationslägren riskerar vi att göra det till något mystiskt och känsligt och då öppnar vi upp för det vi vill förhindra, att Prora blir en symbol för nazismens ”goda sida”.

Litteraturtips:

Smelser, Ronald: Robert Ley: Hitler’s Labor Leader (1992).

Internet: www.dokumentationszentrum-prora.de