Radovna


Den 11 september 1944 anlände ett tyskt miliärt förband till byn Radovna för att hämta ved men hamnade i ett bakhåll och två tyska soldater togs till fånga. Nästa dag återvände tyskarna till byn Frzkovo och hotade med att döda alla invånare i Radovna om inte de två tillfångatagna tyskarna återlämnades inom åtta dagar. Då tyskarna inte återlämnades (troligtvis hade de redan dödats) återvände de till Radovna den 20 september och brände ner byns 12 hus varav 24 människor innebrändes. Den yngsta var bara sju månader och den äldsta 81 år.

Nuvarande status: Raserat med monument (2011).

Läge: 46°24'39.98"N 13°59'44.62"E

Att ta sig dit: Bil.

Kommentar:

Platsen ligger inne bland berg och småbyar som förenas av små grusvägar och är inte helt lätt att hitta. Förutom monumentet finns ruinerna kvar efter ett utav stenhusen vilket ger ett visuellt intryck. Platsens enkelhet och avskildhet är en styrka i sig, ett enkelt monument, en liten informationstavla och ruinerna efter huset skapar en helhet med små enkla medel. Många gånger kan lite vara bättre än mycket.

Massakern genomfördes av förband inom den tyska armén (Wehrmacht) och inte av SS förband. Numera råder det inte längre någon tvekan om att Wehrmacht genomförde massakrer av civila, deltog tillsammans med SS eller assisterade SS på annat sätt vid massakrer. Men en lång tid efter kriget låg det i det som var Wehrmacht ett intresse av att distansera sig från de krigsförbrytelser som SS gjorde sig skyldiga till. Wehrmacht ville sprida en bild av sig som ett enbart stridande förband som följde de krigslagar som fanns och inte ägnade sig åt krigsförbrytelser.

Detta var en uppfattning som spreds och länge fanns det en uppfattning om att det enbart var SS som ägnade sig åt krigsförbrytelser. Men även om en stor del av Wehrmacht inte begick krigsförbrytelser i samma utsträckning som SS så förekom det massakrer som gör att de inte längre kan ses som oskyldiga. Wehrmacht var inte direkt inblandade i förintelselägren men de assisterade de nazistiska Einsatzgruppen och genomförde, precis som i Radovna, hämndaktioner mot civila, i synnerhet i Jugoslavien och Sovjetunionen.

Litteraturtips: Hamburg Institute for Social Research: The German Army and Genocide: Crimes Against War Prisoners, Jews, and Other Civilians in the East, 1939-1944 (1999).