Rumbula


I november 1941 separerades de arbetsförmögna judarna i Riga getto från dem som inte bedömdes som arbetsförmögna. Ca 25 000 bedömdes som arbetsoförmögna där majoriteten mördades av nazistiska och lettiska nationalistiska (Sonderkommando Arájs) mordförband i ett skogsområde som heter Rumbula ca en mil från gettot. Den första massavrättningen ägde rum den 30 november och den andra den 8 december. Vid den andra massavrättningen mördades även ett mindre antal judar i Bikernieki i östra Riga. Tre höga naziofficerare som hade stor del i ansvaret för avrättningarna var SS-Sturmbannführer Rudolf Lange, chef för SD och SIPO i Riga och befälhavare över Einsatzkommando 2 i Einsatzgruppe A, Langes kommando utförde avrättningarna den 30 november respektive 8 december. Den andre var SS-Sturmbannführer Dr Karl Eberhard Schöngarth, chef för ett mordkommando i Krakow som förflyttats till Riga för att delta i avrättningarna. Pga. deras erfarenheter i massmord fick de en inbjudan att delta som experter vid konferensen i Wannsee den 20 januari 1942. Den tredje var SS-Obergruppenführer Friedrich Jeckeln, Generalguvernementets högste polisledare, som kommenderats till Riga av Himmler för att övervaka avrättningarna. Under 1944 mördades även judar från koncentrationslägret Kaiserwald i Rumbula.

Nuvarande status: Monument (2010).

Läge: 56°53'4.19" N 24°14'40.08" E

Att ta sig dit: Bil.

Kommentar:

En historisk intressant detalj kring Rumbula är att det vid sidan av huvudmonumentet finns ett mindre monument som ser ut som en gravsten. Detta monument är unikt på så vis att det var det enda monumentet i dåvarande Sovjetunionen som specifikt tillägnades judarna när det upprättades 1964. Fram till dess hade offren i Rumbula beskrivits som sovjetiska medborgare. Detta skedde efter påtryckningar från judiska organisationer. Efter Sovjetunionens fall finns det ett litet plakat på det här monumentet som nämner den här detaljen. Det är helt rätt att inte avlägsna det gamla monumentet eftersom varje minnesmärke skall förstås utifrån sin egen tid. Tar man bort det gamla tar man även bort en del av historien. Däremot är det rätt att förklara den här detaljen utifrån de politiska förutsättningar som råder efter Sovjetunionens fall.

Litteraturtips: Ezergailis, Andrew: The Holocaust in Latvia, 1941-1944 (1996).