Vyazovenskaya

Den 16 juli 1941 ockuperades Smolensk av tyskarna och sporadiska avrättningar av judar ägde rum i kölvattnet av ockupationen. Av de ca 13 000 judar som bodde i staden vid andra världskrigets utbrott hade mer än 10 000 flytt österut innan tyskarna ockuperade staden. Vid månadsskiftet juli/augusti 1941 tvingades alla judar över tio år att bära en gul armbindel och en fastsydd gul davidsstjärna på ytterkläderna. I början på augusti 1941 tvingades ca 2000 judar att flytta till ett getto som inrättats i en förort som heter Sadki i nordöstra Smolensk. I anslutning till gettot låg även den judiska kyrkogården.

 

Förutom judar från Smolensk så skickades även judar från Vitryssland till gettot. Gettot omgavs av taggtrådsstängsel och bestod av ca 70 undermåliga hus vars tidigare invånarna tvångsförflyttats. De judar som var tillräckligt friska tvingades att utföra slavarbete och när de inte längre kunde arbeta avrättades de. Under vintern 41/42 dog ca 200 judar av kyla, svält eller sjukdomar, mestadels barn och gamla.

 

På natten till den 15 (eller 16) juli 1942 började tyskarna att avveckla gettot. Ca 2000 judar fördes med lastbilar till en skogsdunge i Vyazovenskaya drygt två kilometer norr om gettot. När lastbilarna kom fram tvingades judarna att klä av sig och gå ner i ett stort dike som för ändamålet grävts av krigsfångar. Där sköts sedan judarna av mordkommandon från SS och litauiska kollaboratörer. Lastbilen återvände sedan tillbaka till gettot för att hämta fler judar tills gettot var tömt. Det finns även vittnesmål om att tyskarna även använde gasbilar och judarna mördades av lastbilens motoravgaser när de satt i lastutrymmet och att de redan var döda när de anlände till skogsdungen. Ytterligare avrättningar under kriget genomfördes på platsen och sammanlagt mördades ca 3000 judar på platsen.

Nuvarande status: Monument.

Läge: 54°49'19.67"N 32°04'55.00"E.

Att ta sig dit: Bil.

Kommentar:

Massgraven och monumentet ligger ca 200 meter från huvudvägen (Minsk – Moskva) och en nyligen (2019) uppsatt skylt informerar bilister och andra om platsen. En intressant detalj är att texten inte nämner något om att de som mördades var judar utan benämns som sovjetiska medborgare. Detta var vanligt under kommunisttiden då regimen ogärna nämnde religiösa eller etniska grupper vid deras faktiska namn utan buntade ihop dem som sovjetiska medborgare. Detta för att inte skilja ut grupper inom Sovjetunionen utan alla kategoriserades som sovjetmänniskor oavsett etnisk eller religiös tillhörighet. Efter Sovjetunionens fall har de flesta monument reviderats och offren namngetts utifrån vilka de faktiskt var för att på så vis komma närmare sanningen. Därför är det anmärkningsvärt att en skylt i Ryssland 2019 väljer att benämna offren som endast sovjetiska medborgare. Även om offren var sovjetiska medborgare så var de även judar som mördades utifrån ett rasistiskt motiv. Men genom att utelämna offrens religiösa identitet så har man också valt att inte lyfta fram det ideologiska motivet som huvudorsaken till att dessa sovjetiska medborgare faktiskt mördades.

Litteraturtips:

Arad, Yitzhak: Holocaust in the Soviet union (2009).