Vught

Kamp Vught eller Kamp Herzogenbusch existerade mellan januari 1943 och september 1944 och var uppdelat i två sektioner. Den ena sektionen kallades för JDL – Judendurchlager (Genomgångsläger för judar). Här satt judar som samlats upp av Gestapo runt om i Holland vid s.k. uppsamlingsaktioner. Vid senare tillfälle deporterades dessa judar till Westerbork och därifrån vidare till Auschwitz eller Sobibor i Polen. Endast två transporter gick direkt till Polen från Vught. Ca 12 000 judar skickades via Vught till Westerbork och senare till Polen där de mördades. Den andra sektionen var ett typiskt fängelse, Schutzhaftlager, med främst holländska och belgiska fångar. I maj 1943 byggdes lägret ut med en sektion för kvinnliga fångar (Frauenkonzentrationslager). I augusti byggdes det även en sektion för politiska fångar som skulle transporteras i den ena eller andra riktningen (Polizeiliches Durchgangslager). Vught hade sitt eget krematorium och speciella avrättningsplats för fångar som dömts till döden. När lägret befriades av kanadensiska styrkor var lägret redan evakuerat.

 

I januari 1944 låste lägerkommendanten Adam Grünewald in en kvinnlig fånge i en cell. Andra kvinnliga fångar började protestera mot detta och som straff beordrade kommendanten att så många som möjligt skulle låsas in i cellen. Sammanlagt låstes 74 kvinnor in på en yta av bara 9 kvadratmeter med knappt någon ventilation. När cellen öppnades 14 timmar senare hade 14 kvinnor dött till följd av syrebrist. När denna incident kom ut genom ryktesspridning och publicerades i illegala motståndstidningar blev den lokala nazistledningen missnöjd. De degraderade Grünewald till vanlig soldat och skickade honom till östfronten där han blev dödad i strid 1945. Sådana här rättsliga åtgärder för kommendanter och annan vaktpersonal var isolerade händelser och skall inte tolkas som att nazisterna var måna om de fångar som satt i deras läger. Det var snarare tvärtom att kommendanters och vaktpersonals godtyckliga utövande av våld passerade obemärkt förbi utan att några som helst rättsliga åtgärder vidtogs. Men i det här fallet ansåg den lokala nazistledningen att incidenten skadade nazisternas rykten och kände sig därför nödgade att vidta åtgärder. Att lägret var ett genomgångsläger för judar som skulle mördas var uppenbarligen något helt annat. Drygt 30 000 personer gick igenom lägret under dess existens. Ca 700 fångar avrättades i lägret mellan 1943 och 1944, ca 15 000 judar som satt i lägret mördades senare i Auschwitz eller Sobibor. När de allierade styrkorna började närma sig evakuerades Vught mellan juli och september 1944. De kvarvarande ca 3500 fångarna skickades till Sachsenhausen och Ravensbruck och lägret lämnades över till Röda korset den 22 september 1944.

Nuvarande status: Delvis bevarat/raserat med museum.

Adress: Lunettenlaan 600, 5263 Vught.

Att ta sig dit: Bil.

Kommentar:

Museet är väldigt litet till ytan eftersom det bara omfattar en liten bråkdel av det forna lägerområdet. Det finns även vakttorn kvar men dessa är vid första åsynen väldigt låga. Detta beror på att precis bredvid museet ligger Hollands mest bevakade fängelse. Därför var man från museets sida tvungna att göra en kompromiss med fängelseledningen om att vakttornen inte fick vara högre än fängelsemuren. Detta för att de inte skulle kunna användas som utkiksposter för eventuella fritagningsförsök eller kartläggning av fängelset från utsidan.

Litteraturtips:

Gilbert, Martin: The Holocaust: A History of the Jews of Europe During the Second World War (1987).