Belfast Blitz


Med start i början på september 1940 började det tyska flygvapnet (Luftwaffe) att genomföra regelbundna bombningar av brittiska städer. Förutom industriella och militära mål bombades även bostadsområden som en del i att försöka tvinga den brittiska regeringen till fredsförhandlingar. Inledningsvis var det London som var huvudmålet men senare under året vidgades detta till att även omfatta städer som Coventry, Liverpool, Glasgow, Southampton, Bristol m.fl.

Belfast på Nordirland ansågs ligga utanför tyskarnas räckvidd och hade därmed ett svagare luftvärnsförsvar. Industriellt var staden en potentiell måltavla eftersom det finns krigsproducerande industrier, bl.a. Harland and Wolff som annars är mest känt för att ha byggt Titanic ca 30 år tidigare. Belfast kom också under lång tid att klara sig från Blitzen men i april 1941 ändrades detta.

På natten mellan den 7 och 8 april 1941 utsattes stadens hamnområde för en mindre attack och man tror att tyskarna delvis ville prova stadens försvar. Antalet offer uppgick inte till mer än ett tiotal. Nästa attack skedde den 15 april när ca 200 tyska plan attackerade industriella och militära mål runt om i staden. Den här gången blev den materiella förstörelsen betydligt mer omfattande och antalet döda uppgick till ca 900. De två sista attackerna ägde rum nätterna mellan den 4 och 5 maj respektive den 5 och 6 maj. Antalet offer under de sista två attackerna uppgick till ca 150 invånare. Sammanlagt dog ca 1200 invånare under dessa fyra attacker.

Nuvarande status: Monument (2023).

Adress: Hogarth Street, Belfast, BT15 3AS.

Att ta sig dit: Bil.

Kommentar:

Det verkar inte finnas några monument tillägnat Blitzens offer, däremot finns det små informationstavlor på varje hus som träffades och hur många som ungefär dog under attacken vid just det huset. Det finns också ett par imponerande väggmålningar som tillägnas Blitzen. De som dog under bombningarna begravdes i massgravar på tre kyrkogårdar i Belfast.

Litteraturtips: Tamelander, Michael: Slaget om Västeuropa (2002).