Pearl Harbor
Japans expansion och stormaktsambitioner i Fjärran östern hotade amerikanska, brittiska och nederländska intressen. Som ett steg i att förhindra detta införde USA i juli 1941 ett oljeembargo mot Japan och frös japanska tillgångar i USA. För Japans del var detta ett hot mot vidare expansion och såg sig tvingade att försäkra sig om oljetillgångar i nederländska Ostindien. Japan förstod att om Japan invaderade nederländska Ostindien skulle säkerligen USA komma till undsättning. Därför beslöt Japan att samtidigt som det holländska Ostindien, brittiska Malaysia och den amerikanska kolonin Filippinerna anfölls skulle även den amerikanska flottbasen på Pearl Harbor, Hawaii, attackeras. Syftet var att slå ut den amerikanska Stilla havs flottan som låg för ankar i hamnen för att därigenom förhindra att amerikanarna intervenerade. Den 26 november avseglade under största sekretess den japanska flottstyrkan från norra Japan med kurs mot Pearl Harbor.
Den japanska styrkan bestod bl.a. av sex stycken hangarfartyg, Akagi, Söryu, Zuikaku, Shokaku, Hiryi och Kaga. Sammanlagt fraktade de 408 flygplan som var ämnade för attacken. Planen var att genomföra tre attacker, den första skulle anfalla hangarfartyg och slagskepp, den andra och tredje attacken skulle slå ut flygfält och andra markinstallationer. Klockan 07.48 på morgonen den 7 december 1941 inleddes attacken och 90 minuter senare var det hela över. Japanerna sänkte fyra slagskepp och skadade fyra, ytterligare elva fartyg sänktes eller skadades, dock inga hangarfartyg som samtliga var ute till havs. 188 flygplan förstördes och ca 2400 amerikanska soldater dog under attacken. Japan förlorade tjugonio plan, sextiofyra besättningsmän och fem miniubåtar. Från början var det tänkt att anfallet mot Pearl Harbor skulle genomföras med tre attacker men den tredje ställdes in eftersom japanerna ansåg att överraskningsmomentet var borta.
Nuvarande status: Bevarat med museum (1997).
Läge: 21° 21' 53.19" N, 157° 57' 0.4" W (USS Arizona memorial).
Att ta sig dit: Buss från centrala Honolulu.
Litteraturtips: Lord, Walter: Pearl Harbor – Förödelsens dag (1958).
Pearl Harbor är kanske tillsammans med Stalingrad och Normandie de mest kända platserna som nått ut till en bredare krets än bara de redan intresserade. Pearl Harbor var bland de tio första platserna jag besökte och det ingick i en längre rundresa som jag och min dåvarande sambo gjorde i USA 1997. Pearl Harbor är mångt och mycket förknippat med USS Arizona och det är skeppet och det så välkända minneskapellet över henne som Pearl Harbor kretsar kring. Men Pearl Harbor är så mycket mer än just USS Arizona men hon har ändå blivit symbolen för attacken.
På land och inte långt ifrån USS Arizona ligger Pearl Harbor Visitor Center där det finns museum, monument och föremål. Ett museum är ubåten USS Bowfin som mellan mellan 1943 och 1945 tjänstgjorde i Stilla havet. Bredvid Bowfin finns det ett minnesmonument (Waterfront Memorial) tillägnat de ca 3500 amerikanska besättningsmän som tjänstgjorde och dog i den amerikanska ubåtsflottan under andra världskriget. USS Arizonas ena ankare är också bärgat och finns utställt i parken. Där finns även en japansk självmordstorped, en s.k. Kaiten, som japanerna började tillverka och utveckla under 1944. Tanken var att en besättningsman skulle styra den mot ett mål där den sedan exploderade. Förutom detta finns det diverse andra föremål och informationstavlor som binds samman av promenadstråk längs vattenbrynet.
För den som vill åka ut till Arizona väntar först en ca 20 minuters dokumentärfilm om själva anfallet. När jag var där så introducerades filmen av två pigga veteraner som 1941 var 17-18 år gamla och bevittnande japanernas anfall mot flottbasen. De berättade lite kortfattat vad de gjorde den dagen och verkade trivas i rollen och den uppmärksamhet det medförde. Ett uppskattat inslag som resulterade i stående ovationer från de närvarande besökarna. Men tanke på deras ålder vid mitt besök så är det kanske troligt att de höll på ett tiotal år till innan de blev för gamla för att medverka.
Efter filmen så är det en kort båttur ut till själva minneskapellet som 1962 byggdes över Arizona. Skeppet ligger till största del under ytan men kan ändå urskiljas, men vissa delar sticker upp ovanför ytan vilket gör skeppet mer närvarande för besökaren. Alltjämt läcker det också olja ut från skeppet. Inne i kapellet finns namnen på alla de besättningsmän som dog dagen hon sjönk. Om jag inte misstar mig så kan f.d. matroser som tjänstgjorde på Arizona den dagen låta sig begravas på platsen om de så önskade. Trots att det är ganska mycket folk så råder det en tyst stämning på plats. Förutom Arizona så har varje fartyg som skadades/sjönk den 7 december 1941 sitt eget monument i form av en platå placerat där det sjönk/skadades längs den s.k. Battle Ship Row.
Lika intressant, men som jag då inte hade möjlighet att besöka, är Ford Island, där det finns flera monument och ett flygmuseum. Den 7 december fanns det ett flygfält på Ford Island som attackerades och spår efter projektiler kan fortfarande ses på både mark och på hangar. Där finns också sedan 1999 slagskeppet USS Missouri som ett flytande museum men som jag tyvärr missade med två år. Det var på Missouri som den japanska kapitulationen undertecknades den 2 september 1945 när hon låg för ankar i Tokyobukten. Runt om på Oahu finns det även bunkrar som en kvarleva av kriget.
Pearl Harbors geografiska läge mitt ute i Stilla havet gör det logistiskt och ekonomiskt svårt att återbesöka platsen. I Europa är det lättare att resa tillbaka till vissa platser man inte känner sig klar med. Hade gärna rest tillbaka till Pearl Harbor för att framför allt besöka Ford Island och Missouri, men jag är ändå nöjd och glad och jag överhuvudtaget fick möjligheten att resa till Hawaii (Oahu) och besöka Pearl Harbor och USS Arizona. Det är ett besök jag värdesätter och som ligger högt upp på min lista.