Terezin fästning


Ca en kilometer från Terezin (tyska Theresienstadt) ligger det en fästning som i slutet på 1800-talet blev ett fängelse. Under första världskriget fungerade det som ett läger för krigs- och politiska fångar. Den mest kände fången som satt fängslad är den bosniskserbiske nationalisten Gavrilo Princip. Det var han som vid 19 års ålder mördade arvtagaren till kejsardömet Österrike-Ungern Franz Ferdinand och hans fru under en öppen kortege i Sarajevo den 28 juni 1914. Skotten i Sarajevo, som de har kommit att kallas, blev den utlösande faktorn till första världskriget. Princip fängslades och sattes i fängelset i Terezin där han dog 1918 i tuberkulos. I juni 1940 tog Gestapo kontroll över en del av den lilla fästningen och gjorde om det till ett fängelse.

Den lilla fästningen blev det största nazistiska fängelset i Böhmen-Mähren. Det fick aldrig någon officiell status som koncentrationsläger av Himmler utan styrdes av det lokala Gestapo. Sammanlagt gick det ca 90 000 människor igenom fängelset under dess existens. För flera utav fångarna var fängelset en mellanstation. Ca 2600 personer mördades i fängelset mellan 1940 och 1945. Fängelset befriades samtidigt som det närliggande gettot. Då hade det brutit ut en tyfusepidemi och många fångar dog efter befrielsen. Även om den lilla fästningen inte var ett officiellt koncentrationsläger var förhållandena desamma. Gestapo lät upprätta speciella straffceller och fångarna utsattes för både tortyr och misshandel.

Nuvarande status: Bevarat med museum (2000).

Läge: 50°30'51.88" N, 14°9'58.1" E

Att ta sig dit: Buss från Prag.

Kommentar:

Det som gör att Theresienstadt är ett utav de mer kända lägren är dess geografiska läge. Det ligger precis intill huvudvägen mellan Berlin och Prag. Det var i Terezin som Anton Malloth hade tjänstgjort när han vid 89 års ålder ställdes inför rätta 2001 som en av de sista nazistförbrytarna. Han anklagades för brott begångna i Terezin och dömdes till livstids fängelse men frigavs efter drygt ett år av hälsoskäl. Han dog tio dagar senare av cancer.

Litteraturtips: Kogon, Eugen: SS-Staten (1977).