I slutet på maj 1944 inledde tyskarna operation Rösselsprung i bergen kring en liten by som heter Drvar i nuvarande västra Bosnien. Ett område som då var en del utav den oberoende staten Kroatiens territorium (NDH). NDH var en minoritetsstat som lydde under Italien och Tyskland och styrdes av det ultrafascistiska Ustasha under ledning av Ante Pavelic. Syftet med operationen var att tillfångata eller döda den jugoslaviske partisanledaren Josip Tito och hans ledning som var förlagda till Drvar. Tito och hans partisaner hade sedan tyskarna invaderade Jugoslavien i april 1941 bråkat med tyskarna. De jugoslaviska partisanerna var att likställa med de sovjetiska partisanerna och utförde ständiga sabotage och direkta anfall mot tyska mål. De var också kända för sin grymhet och tyska soldater som hamnade i fångenskap kunde knappast förvänta sig någon barmhärtighet från partisanernas sida. Det omvända gällde också att när partisaner tillfångatogs av tyskarna. Partisanerna upprättade baser i svårtillgängliga och isolerade områden dit sällan tyskarna vågade bege sig.
Tyskarna hade fått information om partisanernas bas i Drvar och Titos närvaro genom underrättelser. Tanken var att markförband, däribland VII SS Bergsjägardivisionen Prinz Eugen, skulle anfalla Drvar och högkvarteret från marken och ett SS fallskärmsjägarförband skulle med glidflyg landa i Drvar och tillfångata eller döda Tito och slå ut högkvarteret. Sammanlagt avsatte tyskarna ca 16 000 man i operationen. Initialt vekade det som tyskarna skulle lyckas med sitt uppdrag och tvingade Tito och ett tjugotal medarbetare att söka skydd i en grotta. Men tyskarna stötte på hårt motstånd och Tito och hans närmaste medarbetare lyckades smita undan och fly till en närliggande. Slaget om Drvar pågick mellan den 25 och 27 maj utan att tyskarna uppnådde sitt mål att fånga eller döda Tito eller slå ut den högsta partisanledningen.
Nuvarande status: Bevarad med museum (2025).
Läge: 44°22' 50.74" N 16°23' 14.03" E
Att ta sig dit: Bil.
Litteraturtips: Kumm, Björn: Tito: Folkets diktator (2020).
Efter kriget blev grottan ett museum med en nästan kvasireligiös status. Det hörde liksom till att man som jugoslavisk medborgare och sann kommunist besökte platser med stark koppling till Tito och grottan var en sådan plats. Skolklasser i området gjorde regelbundna besök som en del av läroplanen. På en liten avsats utanför grottan byggdes ett litet museum där politik och historia vävdes samman med Tito i huvudrollen. Efter Titos död 1980, och i synnerhet efter Jugoslaviens sönderfall, är grottan inte längre lika välbesökt. Förutom öppningen finns det egentligen inte så mycket se eftersom en låst gallergrind hindrar beökare att gå in i själva grottan. Nedanför finns det ett litet museum slaget. Det finns även lite souvenirbutik (där biljetter till grottan säljs) där man köpa diverse krimskrams, bl.a. lite hemmagjord likör upphälld i en flaska med namnet Titova Pecina (Tito’s grotta).