Helsingfors hamn
Före andra världskrigets utbrott fanns det drygt 2000 judar inom Finlands gränser varav ett hundratal var flyktingar som flytt från Tyskland, Österrike och Tjeckoslovakien. Antisemitiska uttryck var sällsynta och den finska regeringen motsatte sig spridningen av nazistisk antijudisk propaganda. Judiska medborgare kämpade sida vid sida med andra medborgare i finska vinterkriget. När Tyskland anföll Sovjetunionen i juni 1941 såg Finland en möjlighet att återerövra de landområden som de förlorat i finska vinterkriget och förklarade Sovjetunionen krig. I detta finska fortsättningskrig som i praktiken innebar att de stod på samma sida i kriget mot Sovjetunionen kämpade minst 300 judar i finsk uniform.
Under ett besök på sommaren 1942 tog SS ledaren Heinrich Himmler upp judefrågan med den finske premiärministern Rangell som enligt egen utsago bryskt svarade tillbaka ”Wir haben keine Judenfrage” (Vi har ingen judefråga). Tyskarna förstod vikten av att inte pressa frågan för hårt eftersom de var beroende av finnarnas hjälp i kriget mot Sovjetunionen. Men senare under året ställde Gestapo en förfrågan till den finska statspolisen (Valtiollinen poliisi, Valpo) om att överlämna upp till femtio judiska flyktingar. Valpos chef, Arno Anthoni, lyckades få till ett utlämnande av åtta judiska flyktingar, fem österrikare, två letter och en tysk, till Gestapo. Den 6 november 1942 deporterades dessa från hamnen i Helsingfors med båten SS Hohenhörn till Tallinn. Utlämningen gick dock inte obemärkt förbi, det blev en politisk känslig fråga som resulterade i att några fler utlämningar av judiska flyktingar inte ägde rum. Sju av de utlämnade mördades i Auschwitz, den åttonde överlevde.
Nuvarande status: Monument (2012).
Läge: 60°09'46.95"N 24°57'13.74"E
Att ta sig dit: Spårvagn.
Litteraturtips: Gilbert, Martin: The Holocaust: A History of the Jews of Europe During the Second World War (1987).
Denna utlämning var förvisso inte det enda samarbetet mellan Finland och Tyskland, men den var den enda som hade rasistiska motiv i linje med tyskarnas judepolitik. Finnarna överlämnade under kriget ytterligare ett sjuttiotal judar. Dessa var en del av ca 2500 sovjetiska krigsfångar och fängslade misstänkta sabotörer som fanns i Finland, men utlämningen av dessa var inte rasistiskt motiverat. Den finske chefen för statspolisen, Arno Anthoni, hävdade ändå bestämt att utlämningen av de åtta judarna var av säkerhetsmässiga skäl och inte av rasistiska. Monumentet invigdes i november 2000 och i samband med detta så bad den finske premiärministern Paavo Lipponen om ursäkt för Finlands agerande.