Izieu

I samband med att judiska familjer runt om i Europa började inse en fara med nazisterna bestämde en del sig för att skicka iväg sina barn till vad som för stunden verkade vara säkrare områden, bl.a. till den Fria zonen i Frankrike och italiensk ockuperad mark. Vem som skulle ta hand om barnen var inte alltid klart men ett sätt blev att upprätta speciella hem. Ett sådant hem upprättades av makarna Sabine och Marin Zlatin på våren 1943 i Izieu, ca sex mil öster om Lyon. Hemmet i Izieu låg på en idyllisk gård uppe bland bergen med utsikt över en dalgång och som mest fanns det ett sjuttiotal barn på hemmet. Tidigare hade barnen befunnit sig på ett hem i Vichyregimen där de fram till tyskarnas ockupation av Vichyregimen i november 1942 hade varit relativt trygga. Men efter ockupationen tog makarna med sig barnen till Izieu som då låg inom italienskt ockuperat område.

Där kunde de känna sig trygga eftersom Italien inte lämnade ut judarna till tyskarna. Barnen fick undervisning och diverse aktiviteter förekom för att göra tillvaron så dräglig som möjlig i en tid då allt kunde förändras över en dag. Så skedde också när Italien kapitulerade i september 1943 och tyskarna ockuperade Italien och de av Italien tidigare ockuperade områdena. Sabine Zlatin insåg faran och begärde att få upplösa hemmet och skicka iväg barnen till säkrare platser. Detta visade sig inte vara det lättaste och även om inga direkt hot utfärdades mot hemmet förstod Sabine att hemmet inte på något vis var undantaget nazisternas förföljelser. Nazisterna kunde utan förvarning slå till vilken dag som helst och denna dag infann den 6 april 1944. Då fanns det 45 barn i åldrarna 5 till 17 år och sju stycken föreståndare i hemmet.

Strax före frukost och utan förvarning dök två lastbilar med soldater upp framför hemmet. I samma veva anlände också en bil med chefen för Lyons Gestapo SS-Hauptsturmführer Klaus Barbie. I det tumult som uppstod arresterades 44 barn och sju föreståndare, ett barn lyckades fly genom att hoppa ut genom ett fönster. Övriga fördes till ett Montluc fängelset i Lyon och redan nästa dag deporterades de till transitlägret Drancy utanför Paris. Den 13 april deporterades 34 barn och 4 föreståndare med konvoj 71 till Auschwitz. Konvojen anlände tre dagar senare och vid den efterföljande selektionen skickades samtliga 34 barn och 2 föreståndare till gaskammaren, två föreståndare valdes ut för slavarbete.

Ytterligare fyra konvojer avgick från Drancy mellan april och juni i vilka 8 barn och resterande föreståndare ingick, samtliga mördades direkt efter ankomst. Två barn (tonåringar) och Marin Zlatin som redan i Drancy bedömdes som arbetsföra skickades tillsammans med konvoj 73 till Reval (nuvarande Tallinn) för slavarbete. De sköts senare utanför Reval under sommaren 1944. Endast en av de två föreståndarna som valdes ut för arbete i Auschwitz överlevde kriget. Sabine Zlatin som vid tiden för gripandet befann sig på annan plats överlevde också kriget.