Montoire-sur-le-Loir
Det var vid stationen i Montoire-sur-le-Loir som Hitler mötte Vichyregimens ledare Philippe Pétain den 24 oktober 1940. Mötet och det handslag mellan dem båda har på sätt och vis blivit en symbol för Vichyregimens samarbete med Nazityskland. Under mötet förhörde sig Hitler om Pétain kunde tänka sig att förklara krig mot Storbritannien men detta var Pétain inte villig att göra. Hitler gjorde inga större ansträngningar att övertala Pétain utan lät saken bero. För Hitler var det viktigaste att Pétain samarbetade med tyskarna. Mötet hade föregåtts av att Vichyregimens premiärminister Pierre Laval hade mött Hitler på samma ställe två dagar tidigare och föreslagit ett möte mellan Hitler och Pétain.
Nuvarande status: Bevarat med museum (2014).
Adress: Avenue de la République, 41800 Montoire-sur-le-Loir.
Att ta sig dit: Bil.
Litteraturtips: Kershaw, Ian: Hitler – En biografi (2008).
Stationen är idag ett litet museum om mötet mellan Hitler och Pétain och det finns en mycket detaljrik modell över stationen med Hitlers tåg.
Före Frankrikes kapitulation var Marskalk Philippe Pétain en fransk nationalhjälte, det var han som hade besegrat den kejserliga tyska armén vid Verdun under första världskriget. Men när Frankrike stod inför ett närstående nederlag i juni 1940 förespråkade han dock en kapitulation och ett passivt samarbete med tyskarna i hopp om att rädda en del utav Frankrike från tysk ockupation. Frankrike kapitulerade den 22 juni 1940 och den 10 juli utropades en nominell fransk stat (en fri zon) i kurorten Vichy och den nya franska staten kom därför att även kallas för Vichyregimen. Detta innebar att Pétain fick med det franska parlamentets godkännande oinskränkta maktbefogenheter i den nya staten.
Pétain hade en förhoppning om att på detta vis blidka tyskarna och bl.a. få dem att frige franska krigsfångar. Pétain var egentligen emot ett närmare samarbete med tyskarna, något som hans premiärminister Pierre Laval förespråkade och därför avskedade Pétain Laval i december 1940. Tyskarna tvingade dock Pétain att återinsätta Laval i april 1942 och fr.o.m. då blev Pétains roll mer av nominell betydelse och Laval blev i praktiken den reelle ledaren. Men Vichyregimen var omgående en auktoritär stat och det upprättades läger för både judar och motståndare till Pétain (och tyskarna). Vichyregimen instiftade också ett par antijudiska lagar (Statuts des juifs) under 1940 och 1941 som innebar att franska judar och andra judar i Frankrike riskerade att fängslas och deporteras österut.
Efter att amerikanarna i november 1942 landstigit i Nordafrika ockuperade tyskarna den fria zonen. Pétain satt ändå kvar på posten (med Laval som premiärminister) som Vichyregimens högste ledare ända fram till den 19 augusti 1944 då tyskarna satte honom i arrest. Efter kriget ställdes Pétain inför rätta och dömdes först till döden, en dom som sedermera ändrades till livstids fängelse. Pétain hölls bortom allt rampljus och skickades till en isolerad ö utanför den franska Atlantkusten där han 1951 vid 95 års ålder dog och begravdes. Laval arresterades också och dömdes till döden.