Gibraltar
På den södra delen av den iberiska halvön ligger det brittiska territoriet Gibraltar vars klippa är ett känt landmärke i regionen (och världen). Gibraltar är inte större än 6,8 kvadratkilometer och gränsar i norr mot spanska Andalusien och Gibraltarsundet i söder. Gibraltar erövrades av en brittisk-holländsk styrka 1704 och har sedan dess tillhört det brittiska kungadömet. Dess strategiska läge vid Gibraltarsundet innebar att britterna haft full insyn i sjötrafiken mellan Medelhavet och Atlanten. Under större delen av 1700-talet genomfördes flera försök från spansk sida att återta Gibraltar utan att lyckas. Mellan 1779 och 1783 i samband med det amerikanska frihetskriget (där Storbritannien stred mot USA) försökte en koalition mellan Spanien och Frankrike erövra Gibraltar genom att belägra territoriet (den stora belägringen). Även detta misslyckades eftersom de brittiska försvararna (och invånarna) fick in förnödenheter via sjövägen.
Det var också från Gibraltar som den brittiska flottan under ledning av vice amiral Lord Nelson avseglade i oktober 1805 mot Kap Trafalgar utanför Cadiz kust i sydvästra Spanien. Under det slag som följde besegrade Lord Nelson en fransk-spansk koalition under ledning av amiral Villeneuve. Slaget har gått till historien som slaget vid Trafalgar och är troligen historiens med kända sjöslag.
Efter att Franco segrat i det Spanska inbördeskriget (1936–1939) blev Spanien en fascistisk diktatur. 1939 bröt andra världskriget ut och de tyska arméerna skördade inledningsvis stora framgångar och på sommaren 1940 var Storbritannien det enda land i krig med Tyskland som inte besegrats. I oktober 1940 träffades Hitler och Franco i Hendaye, sydvästra Frankrike och på gränsen till Spanien. Syftet med mötet var att diskutera ett spanskt inträde i kriget på Axelmakternas sida. Ett viktigt ämne som diskuterades var att tillåta tyskar trupper färdas genom Spanien för att invadera Gibraltar. Franco var dock på sin vakt och var inte lika övertygad som Hitler om Storbritanniens förestående nederlag och valde att hålla sig utanför kriget. Tyskarnas plan att invadera Gibraltar med stöd av Spanien fick därmed överges.
I augusti 1940 hade den tyska krigsledningen lagt fram en plan för Hitler om hur Gibraltar skulle erövras. Planen kallades för Operation Felix och var planerad till januari 1941 och förutsatte att tyska trupper fick tillträde till spanskt territorium. Men eftersom Franco inte lät sig övertalas fick planen överges. Men redan i slutet på trettiotalet och framför allt så länge Storbritannien var i krig mot Tyskland kunde man från brittiskt håll inte utesluta att Gibraltar skulle drabbas av kriget. Vis av tidigare erfarenheter började man bygga tunnlar och bygga ut befintliga tunnlar i klippan som skulle fungera som både skydd och förråd för Gibraltars invånare och försvarare. I tunnlarna fanns det kommunikationscentral, kraftverk, vattenreningsverk, sjukhus, bageri, ammunitionsförråd och en motorverkstad. Sammanlagt byggdes ca 55 kilometer tunnlar.
Ända sedan Gibraltar hamnade under brittisk kontroll är det framför allt ett angrepp från havet man fruktade från brittiskt håll. Därför byggde britterna omgående ett antal batterier och andra försvarsanläggningar runt klippan för att kunna möta ett angrepp från havet. Andra världskriget var inget undantag och flera batterier var i beredskap i händelse av ett anfall från någondera av axelmakterna. Hela Gibraltar blev egentligen en enda stor bastion. Gibraltar kom också att utsättas för bombanfall från italienskt flyg men utan att egentligen åstadkomma någon större skada. Italienska stridsdykare penetrerade hamnen i Gibraltar i syfte att sänka militära mål och lastfartyg. Men även här var framgångarna blygsamma. Den tyska flottan utgjorde inget hot eftersom det endast är ca 25 kilometer mellan Gibraltar och (spanska) Marocko. På så vis var det omöjligt för den tyska flottan att löpa in i Medelhavet via Gibraltar sund utan att upptäckas och utsättas för artilleribeskjutning från Gibraltars batterier. 62 tyska ubåtar lyckades dock smyga igenom sundet, men ingen utav dem lyckades ta sig tillbaka till Atlanten utan samtliga sänktes under uppdrag i Medelhavet.
Med start 1940 började britterna att evakuera civila från Gibraltar till bl.a. Marocko, Jamaica, Madeira och London. Över 20 000 evakuerades, mest för att kunna ge plats åt militär personal som ökade drastiskt i samband med åren som följde krigsutbrottet. När USA och Storbritannien invaderade Nordafrika i november 1942 (Operation Torch) leddes invasionen av den amerikanske befälhavaren, Dwight D. Eisenhower, från en kommandocentral inuti klippan. I samband med krigsutbrottet började britterna också bygga ut det lilla flygfält som fanns på den norra sidan. Utbyggnaden pågick ända fram till 1943 och som fyllnadsmaterial användes bl.a. sten från byggandet av tunnlarna i berget. Det var även från Gibraltar som den polske överbefälhavaren Wladyslaw Sikorski lyfte den 4 juli 1943 tillsammans med flera andra militära ledare när planet strax efter avgång störtade i havet. Sammanlagt dog sexton personer, endast piloten överlevde. Sikorski var inte bara polsk överbefälhavare, han var även den polska Londonbaserade exilregeringens premiärminister.
I slutet på 1941 började en hemlig bunker byggas inuti Gibraltars övre klippa. Här var det tänkt att i händelse av en tysk ockupation, sex män (en officer, två läkare och tre signalister) i hemlighet, inmurade och helt avskurna från omvärlden skulle bevaka Gibraltarsundet och rapportera trafiken i sundet. Operationen gick under namnet Tracer och bunkern kallades för Stay Behind Cave. Den var utrustad med det mest vitala och basala och hade förnödenheter för en vistelse upp till sju år om nödvändigt. En stor vattentank fanns i anslutning till bunkern och golvet bestod av kork för att dämpa ljudet av gående människor. Väl dolda och små kamouflerade observationsposter var den enda kontakt som fanns med världen utanför. Bunkern var klar under 1942, men i samband med att de allierade drev ut tyskarna från Nordafrika i maj 1943 sågs en ockupation av Gibraltar som osannolik. Bunkern kom därför aldrig att behöva användas för sitt syfte, stängdes och föll i glömska i flera årtionden innan den upptäcktes i slutet på nittiotalet.
Nuvarande status: Bevarat med museum/monument (2024).
Läge: 36°07'25.71"N 05°20'34.78"W
Att ta sig dit: Promenad.
Litteraturtips: Porch, Douglas: The Path to Victory: The Mediterranean Theater in World War II (2004).
Gibraltarklippan är ett naturreservat med flera intressanta besöksmål. De tunnlar som byggdes under kriget (WW2 Tunnels) är museum. Likaså tunnlarna som byggdes i samband med den stora belägringen mellan 1779 och 1793. Under andra världskriget byggdes dessa tunnlar ut med ytterligare gångar. Båda museum har intressanta utställningar (även om utställningarna i WW2 Tunnels var under ombyggnad vid mitt besök). Flera batterier och bunkrar finns också kvar som kan besökas. En del utav dem är lättillgängliga medan andra är mindre tillgängliga. Alla besöksmål kan nås till fots men det är branta stigningar som kräver sin fysik. Framför allt om man vill besöka bunkrarna som ligger längs Mediterranean Steps på klippans branta östra sida. En stig som slingrar sig ca 1,5 kilometer mellan O’Hara’s batteri och den judiska begravningsplatsen. Den erbjuder fantastiska vyer och på molnfria dagar kan Afrika på andra sidan sundet lätt beskådas. Flera batterier kan också besökas, bl.a. O’Hara’s batteri och Spur batteri, andra batterier är svårtillgängliga eller ligger inom militärt område. Stay Behind Cave finns också kvar men kan inte besökas. För den militärhistoriskt intresserade finns det gott om platser att besöka men med tanke på klippans topografi så rekommenderar jag att avsätta en heldag om man vill se det som är WW2 relaterat.
Enklast att besöka Gibraltar är att göra det fots. Gränsen är öppen dygnet runt och man kan passera den hur många gånger som helst mot uppvisande av pass eller liknande dokument, i alla fall om man är EU medborgare. För min del så valde jag att bo på den spanska sidan i staden La Línea de la Concepción. Det är dels billigare med hotell och det är enklare att parkera bilen på den spanska sidan. Den lokala valutan är brittiska pund men Euro fungerar också. Gibraltar är ju också så mycket mer än bara krigshistoria. Vem har inte sett eller hört talas om macaques aporna som på sätt och vis blivit synonyma med Gibraltar. De härstammar från Marocko och har blivit ett naturligt inslag på den övre delen av Gibraltar klippan. De räds inte människor men som turist bör man respektera att de är vilda. Inledningsscenen i den 15:e Bondfilmen, Iskallt uppdrag (1987), utspelas på den övre klippan och flera platser känns igen från filmen. Nedanför klippans västra sida breder Gibraltar stad ut sig. Längst ut på Gibraltars sydspets (Europa Point) finns ett minnesmonument tillägnat Wladyslaw Sikorski bestående av en propeller från det störtade planet (B-24).
Det är svårt att inte låta sig imponeras av Gibraltar. Dess historia och topografi gör att det kittlar lite extra när man närmar sig territoriet. Dess strategiska läge med full insyn i Gibraltar sund gör det förståeligt varför det var (och kanske fortfarande är) en central plats i det brittiska kungadömet. Dess militära betydelse har kanske minskat genom åren men under de år som den brittiska flottan dominerade haven så är det inte svårt att förstå dess strategiska värde. Även om det genom åren funnits spanska röster om att återföra Gibraltar till Spanien så är det inga spänningar som riskerar att mynna ut i något värre än just röster.