Jasenovac


Ca tio mil söder om Zagreb ligger Jasenovac med drygt 2000 invånare. När Tyskland ockuperade Jugoslavien i april 1941 delades landet upp mellan Tyskland, Italien, Bulgarien och Ungern. Republikerna Kroatien och Bosnien-Hercegovina kom att bilda en ny stat som kallades för den oberoende staten Kroatien. Att kalla den för oberoende är en sanning med modifikation eftersom det var den starkt nationalfascistiska rörelsen Ustaša under ledning av Ante Pavelic som styrde landet med Tysklands goda samvete. Ustašaregimen upprättade ett antal koncentrationsläger och det mest kända och största upprättades i augusti 1941 i Jasenovac längs floden Sava. Lägret var egentligen ett komplex av fyra arbetsläger och det var i dessa läger som majoriteten av Ustašas offer mördades. Lägret i Jasenovac kallades för Jasenovac III och var huvudlägret. Det upprättades vid ett befintligt tegelbruk vars serbiska ägare flytt och lägrets fångar tvingades arbeta med att tillverka tegel. Lägret omgavs av två floder vilket utgjorde ett naturligt försvar för både flyktförsök och fritagningsförsök utifrån samt att det omgavs av en mur som byggts av fångarna.

Lägret var till stor del organiserat som de nazistiska koncentrationslägren men Ustaša kallade det för arbetsläger istället för koncentrationsläger. Det vaktades och administrerades av representanter för Ustaša som drev samtliga läger inom Kroatien utan tyska direktiv. Förhållandena i Jasenovac var lika primitiva och förödande som i vilket nazistiskt läger som helst. De kroatiska vakterna var kanske om möjligt brutalare än sina nazistiska motsvarigheter. Lägret låg alldeles intill floden Sava och på andra sidan floden vid en plats som heter Donja Gradina mördades tusentals fångar på de mest primitiva sätt. Det fanns inga gaskammare i Jasenovac utan fångarna mördades främst med hammare, yxor, påkar, knivar och andra tillhyggen och begravdes i massgravar. Enligt museet går det att bekräfta drygt 70 000 dödsoffer varav serber stod för majoriteten av offren. Ustašaregimen eftersträvade en etnisk rensning av Kroatien fritt från serber men även judar, zigenare och politiska motståndare mördades i Jasenovac. I april 1945 närmade sig jugoslaviska partisaner lägret och i samband med detta gjorde ett hundratal fångar uppror. Endast ett fåtal lyckades fly medan de övriga mördades. Strax efteråt revs lägret av Ustaša och de kvarvarande fångarna mördades. Den 30 april befriade partisanerna lägret.

Nuvarande status: Raserat med museum (2009).

Läge: 45°16'40.2" N 16°55'42.7" E

Att ta sig dit: Bil.

Kommentar:

Museet i Jasenovac har utanför Kroatien fått kritik för att det inte gör upp med Ustašaregimens relation till Nazityskland. Museet fokuserar på fångarna och mycket lite nämns om förbrytarna. Om man som besökare är intresserad av Ustašaregimen måste man gå in i museets databas. Ustašas direkta relation till Hitler är inget som anses nödvändigt att lyfta fram, det enda som finns var ett fotografi på Ustašaregimens ledare Pavelic när han under gemytliga former tas emot av Hitler i trappan på Berghof 1941. Någon information om några kommendanter eller vakter som tjänstgjorde i lägret fanns heller inte, inte heller något om vad Ustaša egentligen representerade. Kort sagt, signalerna som museet ger är dubbla, Ustaša gjorde sig skyldiga till krigsförbrytelser mot det serbiska folket men de representerade också en nationalism som man verkar vilja bevara genom att inte lyfta fram Ustaša i utställningen.

Den nationalism som Pavelic representerade finns det fortfarande stöd för och för många kroater har Ustaša blivit en symbol för motståndet mot serberna. Exakt hur stort stöd vet jag inte men den är inte obetydlig och den är rumsren. Inte för inte hälsades medlemmar ur Ustaša som hjältar när de återvände hem från landsflykt efter att Kroatien blivit självständigt. Under sådana premisser är det mer eller mindre omöjligt att enas kring vad Jasenovac egentligen var, allt beror på vem som får frågan. För kroater och serber är tiden mellan 1941 och 1945 alltjämt värdeladdad på ett sätt där åsikterna går starkt isär. Bl.a. är de helt oense om antalet offer, Kroatien nämner 70 000 offer, från serbiskt håll är siffran 700 000, en inte helt obetydlig skillnad.

Litteraturtips: Lituchy, Barry M.: Jasenovac and the Holocaust in Yugoslavia (2006).