Riga getto
I oktober 1941 inrättade nazisterna ett getto i stadsdelen Maskavas där redan ca 20 procent av Rigas judiska befolkning bodde. De judiska invånarna i Riga hade fram till tyskarnas ockupation varit integrerade i den övriga staden och inte bott för sig själva i olika delar staden. De icke judiska invånare som bodde i vad som blev gettot tvingades flytta ut och deras bostäder övertogs av judarna. Gettot omgavs av taggtrådsstängsel och spärrades av från övriga staden. I november 1941 började nazisterna deportera tyska judar till Riga. Den 19 november 1941 separerades de arbetande judarna i Rigas getto från dem som av olika skäl inte arbetade. Ca 25 000 bedömdes som arbetsoförmögna och mördades vid två stora mordaktioner i Rumbula och Bikernieki. Anledningen till avrättningarna var att göra plats för tyska judar som skulle deporteras till Riga. I december 1941 delades gettot in i två separata getton, en mindre del för de lettiska judarna som inte mördats och en större del för de nyanlända tyska judarna. Gettona skiljdes genom gatan Ludzas. Vid senare mordaktioner mördades även tyska judar i Bikernieki och Rumbula. Ca 30 000 judar fanns i gettot och flertalet utav dem tvingades arbeta i tyskkontrollerade industrier. Gettot avvecklades slutligen i december 1943 när de kvarvarande judarna deporterades till koncentrationslägret Kaiserwald eller något satellitläger till Kaiserwald.
Nuvarande status: Delvis bevarat/raserat med museum (2013).
Adress: Maskavas iela 14A, Riga, LV-1050.
Att ta sig dit: Promenad från centrala Riga.
Litteraturtips: Arad, Yitzhak: Holocaust in the Soviet union (2009).
Det finns förvånansvärt många hus kvar från gettots tid vilket inte tillhör vanligheterna vid andra getton. En del av husen står tomma medan andra är befolkade. I de flesta fall förstörde nazisterna gettona själva efter att de avvecklats. Men en del getton eller delar av gettona lämnades orörda och förstördes först i samband med strider när den sovjetiska Röda armén ryckte fram västerut. De getton eller delar av getton som alltjämt fanns kvar vid krigsslutet har under årens lopp rivits och lämnat plats för ny bebyggelse. Därför är gettot i Riga (även Kaunas) ett unikt historiskt arv som egentligen har samma värde som koncentrationslägren. Länge fanns det inget monument tillägnat Rigas getto men på hösten 2010 öppnades ett museum i gettot där man har integrerat historiska byggnader till en del av museet. Låt oss hoppas att det inte blir en turistattraktion som gettona i Krakow och Warszawa har blivit. Museet var på sommaren 2013 fortfarande inte helt färdigställt.