Malta


Malta som ligger ca nio landmil söder om Sicilien fungerade under första världskriget som en logistisk bas för Storbritanniens krigföring i Medelhavet (Malta tillhörde då Storbritannien). Den kom också att tjäna som lasarett och rehabiliteringsplats för soldater som skadats i samband med den brittiska kampanjen vid Gallipoli. Ett mindre antal turkiska krigsfångar satt också fängslade på Malta.

När Italien förklarade Storbritannien krig den 10 juni 1940 anföll italienska bombplan Malta redan nästa dag. Maltas geografiska placering mellan Italien och Nordafrika gjorde det till en strategisk utgångspunkt för britterna att anfalla italienska fartygskonvojer på sin väg med krigsmaterial och andra förnödenheter till den nordafrikanska krigsskådeplatsen. Detta gjorde Malta till ett strategiskt mål för först Italien och senare även Tyskland. Fr.o.m. mars 1941 kom konvojkriget att även omfatta tyska konvojer med materiel till den tyska Afrikakåren.

Från tyskt håll utarbetades en plan om att invadera Malta med fallskärmstrupper, men detta övergavs efter att en liknande invasion av Kreta i maj 1941 visat sig vara oerhört kostsam. Därför fokuserade både Italien och Tyskland på att svälta ut Malta genom att kontinuerligt bomba ön och anfalla konvojer med förnödenheter på dess väg till Malta för att därigenom tvinga Malta till underkastelse och kapitulation.

Mellan den 11 juni 1940 och 20 november 1942 utförde italienska och tyska bombplan 3343 flygräder mot Malta. Sammanlagt släpptes ca 15 000 ton bomber som förstörde ca 30 000 byggnader. Detta gör Malta till den i särklass mest bombade platsen under hela andra världskriget. När det var som intensivast bombades Malta 154 dagar/nätter på raken. I gengäld så sänkte allierade ubåtar tyska och italienska konvojer motsvarande ca 400 000 ton.

Jaktplan från det brittiska flygvapnet (RAF) utkämpade hårda strider mot fientliga flygplan ovanför Maltas luftrum. Under bombräderna begav sig Maltas befolkning ner i skyddsrum som fanns utspridda på Malta. Ca 1300 civila miste livet under belägringen. Anledningen till att belägringen upphörde i november 1942 berodde på att tyskarna förlorade initiativet i Nordafrika, dels genom nederlaget vid El-Alamein och dels genom den allierade landstigningen i Nordafrika.

Det var också från Malta som den allierade befrielsen av Europa tog sin början den 9 juli 1943 när allierade styrkor invaderade Sicilien. Invasionen leddes av den amerikanske generalen Dwight D Eisenhower som tillsammans med sin stab övervakade invasionen från ett underjordiskt komplex i Valetta (Maltas huvudstad) som kallades för Lascaris War Room.

Nuvarande status: Bevarat med museum/monument (2019).

Läge: 35°53'41.47"N 14°30'46.13"E (Lascaris War Room).

Att ta sig dit: Promenad och bil.

Kommentar:

Malta har oförtjänt hamnat i skymundan som krigsskådeplats och glöms lätt bort i sammanhanget. De umbäranden och de uppoffringar som ön utgjorde förtjänar en större uppmärksamhet än vad ön fått. Malta själv har dock inte glömt bort kriget och monumenten och platserna är många och finns utspridda över hela ön. Det finns flera skyddsrum runt om på Malta som invånarna tvingades vistas i under de frekventa flyganfallen som är öppna för besökare och flera museer handlar helt eller delvis om kriget och i synnerhet om belägringen. Förutom skyddsrum finns det bunkrar längs kustlinjen, delvis bevarade och delvis raserade.

I katedralen i Mosta finns en kopia av en bomb som inte detonerade när den slog igenom taket. Bomben desarmerades men händelsen ses som ett ingripande från högre makter och har därmed en stor religiös betydelse. Alla platser kan med fördel besökas antingen med bil eller med buss, även om inte vägarna alltid går ända fram eller är helt framkomliga. Vänstertrafiken och de högerstyrda bilarna gör ändå att folk kanske drar sig för att hyra bil, men jag upplevde ändå tempot i trafiken som överkomligt och rekommenderar därför att man hyr bil om man vill uppleva och ta sig runt på ön. För den som nöjer sig med Valletta så finns det gott om historia att fylla ett par dagar med.

Litteraturtips: Tamelander, Michael: Malta: Kriget i Medelhavet 1940 – 1942 (2003).