Bergen – Bruno

När tyskarna ockuperade Norge på våren 1940 innebar det att de kunde flytta sina ubåtsbaser närmare operationsområdena. Under 1941 påbörjades bygget av en ubåtsbas/bunker i Bergen. När den stod klar bestod den utav sammanlagt sju fållor, tre torrdockor, tre vattendockor och en som fungerade som förråd. När basen stod klar fick den namnet Bruno och blev den tyska 11:e ubåtsflottiljens bas varifrån ubåtarna gav sig ut på långa uppdrag. Efter utfört uppdrag återvände ubåtarna till basen för underhåll, reparationer och bunkring. Efter den allierade landstigningen i Normandie i juni 1944 hotades de tyska ubåtsbaserna på den franska västkusten. Därför förflyttades delar av den tyska ubåtsbasen från franska baser till baser på den norska västkusten, däribland Bergen. Detta ledde till att basen byggdes ut men inte till den grad att den kunde motsvara behoven från de ubåtar som anlände från Frankrike.

Det ökade antalet ubåtar ledde också till att basen blev ett prioriterat bombmål för det brittiska flygvapnet. I oktober 1944 utsattes basen för ett våldsamt angrepp av över 150 flygplan. Flera bomber träffade basen men tack vare dess massiva konstruktion så blev skadorna begränsade och enbart två ubåtar skadades. Olyckligtvis träffades en närliggande skola vilket fick till följd att knappt 300 civila, däribland flera barn, dog. Ytterligare en räd genomfördes samma månad men pga. dåligt väder kunde inte flygplanen hitta basen. Den tredje och sista attacken ägde rum i januari 1945 då basen attackerades med bomber (s.k. Tallboys) som var konstruerade för att penetrera massiva konstruktioner. Tre utav bomberna träffade bunkern var av en trängde igenom och skadade två ubåtar och dödade 20 tyskar. Basen kapitulerade den 8 maj 1945.