Bodö – Skeiddalen


Under sommaren 1941 anlände polska krigsfångar till Bodö för att påbörja byggandet av det som skulle bli Skeiddalen arbetsläger. På bara några veckor hade tolv primitiva baracker av plywood med stampat jordgolv utan vatten och avlopp upprättats. Under 1942 anlände ca 400 sovjetiska krigsfångar till lägret för att utnyttjas som slavarbetare för diverse byggnadsprojekt i och omkring Bodö, bl.a. försvarsanläggningar och flygplatsen i Bodö. Förhållandena i lägret var bristfälliga vilket ledde till både svält och sjukdomar. Bristen på medicinsk hjälp och mediciner bidrog till dödligheten bland fångarna. Själva slavarbetet var också hårt och inte sällan under svåra och bistra väderförhållanden. Lägg därtill vakternas godtyckliga uttryck för att använda våld mot fångarna under arbetet. Misshandel, tortyr och avrättningar förekom också. Döda fångar begravdes i massgravar eller lite varstans strax utanför lägret. I april 1945 fanns det 219 sovjetiska fångar i lägret plus ett större antal döda fångar som låg utspridda i lägret. Förutom Skeiddalen fanns det ytterligare tre läger i Bodö, Langstranda och Rönvik för sovjetiska krigsfångar och Tjönndalen för norska politiska fångar. Ett mindre krigsfångeläger fanns även vid Bremnes fort.

Nuvarande status: Raserat med informationstavla (2023).

Läge: 67°16' 19.98" N 14°25' 58.11" E

Att ta sig dit: Bil.

Kommentar:

När de fångar som överlevt hade förflyttats brändes lägret ner till grunden på sommaren 1945 och idag (2023) finns det hus och villor på större delar av det forna lägerområdet. På de delar det inte byggdes hus kan man dock se små spår av lägerstängslet, sjukbaracken och någon fångbarack. De är dock väldigt svåra att upptäcka sommartid eftersom det växer tät vegetation på platsen som väl döljer det som finns att se. Den informationstavla som finns ger en bra bild av lägret. Bredvid informationstavlan ligger en betongplatta och strax ovanför finns en ingång till berget. Jag är dock osäker på om dessa är kvarlevor av lägret.

Vid Bodin kyrkogård, ca 300 meter nordöst, finns ett minnesmonument tillägnat de sovjetiska krigsfångar som begravdes i en massgrav. 1951 förflyttades kropparna till en nyupprättad sovjetisk krigskyrkogård i Tjötta, Nordnorge. Där ligger ca 7500 sovjetiska krigsfångar som dog under kriget. Dessa fångar hade tidigare begravts på lokala kyrkogårdar eller lägerkyrkogårdar i närheten av de läger de suttit i, men flyttades under 1951 till Tjötta.

Litteraturtips: Storeng, Odd: Krigsfangenes historie – Blodveien i Saltdal (1997).