Blechhammer


Blechhammer ligger ca sex mil nordväst om Auschwitz strax utanför ett litet samhälle som heter Blachownia Slaska (tyska Blechhammer). Här upprättade nazisterna i april 1942 ett arbetsläger för judar. De första fångarna som anlände tvingades arbeta med att bygga en kemisk fabrik, men snart utbröt en tyfusepidemi bland fångarna pga. levnadsförhållandena i lägret. 120 fångar som insjuknat skickades till Auschwitz där de mördades och de kvarvarande fångarna förflyttades till ett större och nyare läger i närheten. Nya judiska fångar skickades till Blechhammer varav majoriteten kom från övre Schlesien, men även judar från femton andra länder. Blechhammer kom med tiden att bli ett stort lägerkomplex med flera läger och 48 000 fångar gick igenom lägerkomplexet under dess existens.

Fångarna tvingades bo i undermåliga baracker av trä. Frånvaron av rinnande vatten och tillräckliga sanitära faciliteter innebar att spridningen av bl.a. tyfus och diarré var omfattande. Lägeräldsten var en jude från Wien som hette Karl Demerer och han gjorde sig känd för att våga stå upp mot lägerledningen. I april 1944 blev Blechhammer ett satellitläger till Auschwitz III – Monowitz. Lägret började evakueras i januari 1945 när den sovjetiska Röda armén närmade sig. Ca 4000 fångar tvingades ut på s.k. dödsmarscher till andra läger längre västerut. Först hamnade fångarna i Gross-Rosen och när Gross-Rosen sedermera evakuerades skickades fångarna till Buchenwald. Ca 800 dog under de här evakueringarna. Ca 800 dog under de här evakueringarna. De fångar som försökte gömma sig i Blechhammer under evakueringen och blev upptäckta av vakterna sköts.

Nuvarande status: Delvis bevarat/raserat med informationstavla (2009).

Läge: 50°21'30.49" N 18°19'18.69" E

Att ta sig dit: Bil.

Kommentar:

Det är ganska intressant att med en karta över lägret leta sig fram bland vakttornen och taggtrådsstängslen. Frånvaron av museum gör inte platsen mindre intressant, tvärtom kan det vara minst lika intressant med platser som Blechhammer och inte behöva trängas med andra besökare. Det gäller bara att vara lite mera förberedd med exempelvis en karta över lägret.

Litteraturtips: Kogon, Eugen: SS-Staten (1977).