Kielce – Planty 7
När Kielce befriades av den sovjetiska Röda armén i januari 1945 återvände ca 150 judar som under kriget hållit sig gömda. Judarna bosatte sig i en byggnad som tillhörde en judisk samfällighet och ambitionen för många utav dem var att emigrera till Palestina. I början på juli 1946 anklagades judarna för att ha rövat bort och rituellt mördat en polsk pojke. En rasande mobb samlades utanför byggnaden och krävde att pojken skulle återlämnas. Men någon pojke hade inte mördats och därför fanns ingen pojke att återlämna. Den 4 juli eskalerade det hela vilket resulterade i att 42 judar slogs ihjäl och ca 50 skadades innan pogromen stoppades av polska trupper. Nästa dag hittades pojken vid liv i en närliggande by utan att något brott hade begåtts. Sju mobbledare arresterades och dömdes till döden för mord i samband med pogromen. För de judar som överlevt Förintelsen blev pogromen ett bevis för att antisemitismen i Polen inte försvann i samband med Nazitysklands nederlag. Snarare fick det konsekvensen att alltfler judar emigrerade från Polen.
Nuvarande status: Bevarat med museum (2019).
Adress: Planty 7, 25–510 Kielce.
Att ta sig dit: Promenad från centrala Kielce.
Litteraturtips: Gilbert, Martin: The Holocaust: A History of the Jews of Europe During the Second World War (1987).
Till min förvåning finns det ett litet men modernt och intressant museum på bottenvåningen. Brott mot judar begångna av kristna polacker är fortfarande ett ämne som skapar känslor i Polen. I synnerhet detta då det skedde efter kriget utan någon som helst tysk inblandning att gömma sig bakom.