Piaski

Ca två mil sydöst om Lublin ligger det en liten stad som heter Piaski där det vid andra världskrigets utbrott bodde ca 4000 judar vilket motsvarade ca 70 procent av invånarna. Det fanns synagoga, judiska bönehus, judisk begravningsplats, judiskt bibliotek och en judisk skola. Staden ockuperades först av Sovjetunionen men överlämnades till tyskarna i enlighet med Molotov-Ribbentroppakten i vilken Polen delades mellan Tyskland och Sovjetunionen. 

När tyskarna övertog kontrollen av Piaski infördes omgående antijudiska restriktioner som begränsade eller fråntog judarna deras rättigheter. Ett litet getto dit stadens judar tvingades flytta till upprättades på våren 1940. Inledningsvis var det inte avskärmat från omvärlden men detta ändrades på hösten 1940 när gettot stängslades in. Endast med särskilda passersedlar, typ arbetspass, gick det att röra sig fritt mellan gettot och omvärlden. Förutom judar från Piaski deporterades även ca 500 tyska judar till gettot. Trångboddhet i undermåliga bostäder och brist på förnödenheter, mat och mediciner bidrog till att sjukdomar kunde spridas ohämmat.  

Under våren 1942 intensifierades deporteringen av judar från Europa till gettot i Piaski. På samma sätt som gettot i Izbica blev ett transitgetto för judar som skulle deporteras till förintelseläger i öst blev även gettot i Piaski ett transitgetto. Två tågtransporter med judar avgick till Belzec, den första i mars och den andra i april på sammanlagt ca 5500 judar som mördades i Belzecs gaskammare. I november 1942 skickades ca 5000 judar till Sobibor där de mördades på samma sätt. Samma månad mördades ca 1000 judar på den nya judiska begravningsplatsen i Piaski. Efter denna aktion fanns ett hundratal judar kvar i gettot och dessa fördes till ett läger i Trawniki. När detta var klart avvecklades gettot.