Pomiechówek – Fort III


Mellan 1883 och 1888 byggdes detta fort som en del av ett större försvarscitadell kring Modlin, ca två mil norr om Warszawa. Under första världskriget intogs fortet av tyskarna men återtogs av Polen 1918. 1920 kom det att användas som fångläger för ryska krigsfångar som tagits av polackerna under det polsk-ryska kriget (1919-1921). I september 1939 försvarades fortet av polska styrkor men som i slutet av månaden tvingades kapitulera inför den övermäktiga tyska krigsmakten. 1940 började tyskarna använda fortet för att arrestera alla tänkbara motståndare till nazisterna. Under 1941 och fram till att tyskarna avvecklade fängelset i juli 1944 var det Gestapo som kontrollerade fängelset. 

Information om fängelsets organisation är bristfällig, men mellan 1943 och fram till juli 1944 var SS-Obersturmführer Jerzy Scherfer kommendant. Anledningen till detta är att alla dokument som tyskarna hade förstördes när fängelset evakuerades. Av samma anledning är det svårt att fastställa hur många fångar som hamnade och/eller mördades i fängelset eller deporterades vidare till andra platser. Uppskattningsvis hamnade ca 100 000 fångar i fängelset inklusive ca 10 000 judar som mördades i lägret. Sammanlagt mördades ca 65 000 fångar i fängelset. Majoriteten av fångarna som mördades i lägret sköts vid fortets murar och begravdes inom fortets gränser. Men fångar avrättades också geom hängning eller att de helt enkelt misshandlades till döds. I januari 1944 tvingades ca tjugo judiska fångar att gräva upp liken efter fångar som mördats och kremera liken på öppna eldar. Den sovjetiska armén återintog fortet i januari 1945.

Nuvarande status: Bevarat med informationstavla (2012).

Läge: 52°28'07.9"N 20°43'30.3"E

Att ta sig dit: Bil.

Kommentar:

Mellan 1952 och 2006 använde den polska armén fortet som ammunitionsförråd. Sedan 2006 är fortet övergivet men avspärrat och kan bara besökas om man kontaktar en organisation som heter Modlin Twierdza. En organisation som har hand om alla fort i området. Monumentet och informationstavlan är placerade strax utanför avspärrningarna. Det finns ambitioner om att fortet skall bli ett museum, men som så ofta är det en ekonomisk fråga. Fortet är ändå förhållandevis intakt och bevarat även om vegetationen är påtaglig. Spåren efter nazisternas brott finns kvar i form av märken i murarna där fångarna sköts och på den f.d. begravningsplatsen finns det ett trettiotal kors med namnen på några av dem som mördades i fortet. Den engelska litteraturen om fortet är bristfällig men det finns en utförlig bok på polska. Men så länge den inte översätts till engelska kommer kunskapen om fortet i västerländska kretsar vara begränsade.

Litteraturtips: Kogon, Eugen: SS-Staten (1977).