Rypin fängelse

Ca tio mil öster om Bydgoszcz ligger det en liten stad som heter Rypin. Ca en vecka efter att Tyskland invaderat Polen i september 1939 ockuperades Rypin och tyskarna övertog en byggnad som tillhört den statliga polisen. I fängelset upprättade tyskarna ett lokalt säte för Gestapo och Selbschutz (lokala paramilitära förband som bestod av etniska tyskar). I byggnadens källarplan fanns det utrymmen och två fångceller som var lämpliga för ändamålet att fängsla och förhöra fångar. Arresteringarna lät inte vänta på sig och det var främst markägare, präster, lärare, journalister och andra utbildade polacker (medel- och övre medelklass) som tyskarna ansåg kunde utgöra ett hot mot dem.  Arresteringarna och avrättningarna skedde i något som kallades för AB-Aktion (Ausserordentliche Befriedungsaktion). Förutom utbildade polacker kom även judar att arresteras.

De som arresterades sattes i någon av de två fångceller som fanns på källarplan varifrån de hämtades och förhördes. Inte sällan förekom misshandel och tortyr under förhören för att framtvinga erkännanden eller information av fångarna. Av invånarna i Rypin kallades huset för ”tortyrens hus” (polska dom Kazni). Flera fångar dog under förhören medan andra fördes till speciella avrättningsplatser utanför Rypin där de sköts och begravdes i massgravar, bl.a. i Rusinowo, Rak och Skrwilno. Avrättningarna utfördes inte sällan av Selbschutz förband. En del fångar skickades också vidare till andra platser med ovisst öde. Arresteringarna var inte bara begränsade till Rypin distriktet utan sträckte sig även utanför dessa gränser i jakt på fiender. Höjdpunkten av arresteringarna och morden var under oktober och november 1939 då ca 2000 personer fördes till polishuset. Därefter minskade antalet arresteringar och mord. Exakt hur många som mördades är svårt att veta eftersom tyskarna i augusti 1944 började öppna massgravarna och kremera offren.