Solahütte
I januari 2007 mottog United States Holocaust Museum i Washington ett fotoalbum som (troligtvis) tillhört SS-Obersturmbannführer Karl Höcker (1910 – 2000). Höcker hade tjänstgjort som adjutant till Auschwitz kommendant Richard Baer. Albumet är daterat från den 21 juni 1944 och framåt och var ämnat för privat bruk och innehåller bilder på SS officerare under helt andra omständigheter än de som rådde i Auschwitz. Ett flertal fotografierna är tagna vid en rekreationsstuga som heter Solahütte ca två mil söder om Auschwitz i en liten by som heter Miedzybrodzie Bialskie. Stugan ligger fantastiskt vackert beläget på en sluttning med utsikt över en sjö och den användes under permissioner av både manliga och kvinnliga SS officerare som tjänstgjorde i Auschwitz. Fotografierna påminner om de bilder som finns från Berghof, Obersalzberg, och visar människor i nazismens tjänst under väldigt gemytliga omständigheter. De umgås, sjunger, äter, solar, klär julgranen, småpratar, ler framför kameran och leker med hundar.
Av bilderna är det omöjligt att se att de vid ett annat tillfälle tjänstgjorde i Auschwitz och därmed indirekt eller direkt ägnade sig åt ett organiserat mördande. På flera fotografier finns kända förbrytare som SS – läkaren Josef Mengele, Auschwitz kommendanter Richard Baer och Rudolf Höss, Birkenaus kommendant Josef Kramer (som annars är mest förknippad som Bergen-Belsens kommendant). I Solahütte fanns det flera övernattningsrum, umgängeslokal med bar, öppen spis och en stor terrass med utsikt över sjön. Stugan började byggas i oktober eller november 1940 av fångar från Auschwitz och i april 1941 invigdes stugan officiellt som SS – Solahütte. På sommaren 1942 förflyttades ca 15 – 30 fångar från Auschwitz till Solahütte för att arbeta med bl.a. att underhålla stugan och området och de inhystes i en närliggande källare. Det var ett fåtal kvinnliga fångar som arbetade permanent i Solahütte med hushållsarbete. Denna arbetsstyrka kallades för Aussenkommando SS – Solahütte och existerade fram till i januari 1945 då den sovjetiska Röda armén närmade sig.
Nuvarande status: Bevarad (2009).
Läge: 49°46'46.72" N 19°11'21.70" E
Att ta sig dit: Bil.
Litteraturtips: Lifton Jay, Robert: Nazi doctors (1986).
Stugan var mer eller mindre helt bevarad fram till våren 2012 och fungerade som en restaurang på ett campingområde. Därefter revs den för att göra plats för fler campingstugor och en bar.
Det finns delade åsikter huruvida det är lämpligt att publicera bilder av detta slag. Vissa hävdar att det är skamlöst och skändligt att framställa mördare under sådana omständigheter. De anser att det ger nazismen och enskilda mördare i dess tjänst en mysfaktor som är stötande och inte alls är passande i dokumentationen av nazismen. Andra hävdar att sådana bilder har ett historiskt värde som vi inte kan bortse ifrån och har ett lika stort värde som bilder som visar förintelseprocessen. Därför måste vi acceptera och hantera dem som ett historiskt material vare sig vi vill det eller inte. Med tanke på att nazismens brott är så väldokumenterade har jag väldigt svårt att se att bilderna skulle kunna få oss att revidera om nazismens brott bara för att vi ser dem i en miljö där de solar, sjunger, kramas och skrattar. Att förpassa bilderna vore detsamma som att erkänna att vi inte klarar av att förklara nazismen när de visar dess hantlangare under sådana omständigheter. Nazismen blir inte mindre begriplig bara för att bilderna inte visar en blodtörstig nazist i full färd med att fösa in judar i en gaskammare.
Det som är egentligen är skrämmande med bilderna är just det att det inte finns något som är skrämmande med bilderna. Men bilderna skakar om vår uppfattning om nazisternas som blodtörstiga psykopater eftersom de visar dem i en miljö som inte alls är främmande och anstötlig. De flesta av oss kan identifiera sig med bilderna och det är omöjligt utifrån bilderna att avgöra vad de egentligen arbetade med. De visar att även nazister som tjänstgjorde i Auschwitz (och andra läger) under andra omständigheter kunde vara socialt kompetenta människor på ett sätt som inte skiljer dem från oss. Vad är det då som säger, att vi som anser oss vara immuna mot nazism, inte skulle kunna vara kapabla till det som människorna på bilderna gjrode sig skyldiga till i Auschwitz.