Estoril

När andra världskriget i Europa bröt i september 1939 var en Portugal en diktatur under Antonio de Oliveira Salazar. Salazar förstod att inte underskatta britterna men förstod också att hålla sig väl med Nazityskland och förklarade sig därför neutral när krigsmolnen hopade sig över Europa. Bl.a. lovade han britterna att inte vidta aktioner mot judarna men lovade samtidigt tyskarna att inte utfärda visum till judar som önskade fly till Portugal. För många flyktingar blev Portugal ändå en hubb för vidare transport till Syd- och Nordamerika.

Som neutral blev Portugal ett nav för underrättelsetjänster runt om i världen. Ca en mil väster om Lissabon ligger den fashionabla orten Estoril med sina flotta hotell och casinon. Här möttes agenter och spioner (både manliga och kvinnliga) från hela världen för att utbyta information med varandra, spionera, sprida desinformation, knyta kontakter och lämna information till uppdragsgivare. Vissa mer betydelsefulla än andra, vissa var dubbelagenter och t.o.m. trippelagenter. Vissa gjorde det utifrån en idealism, andra var opportunister och vissa var äventyrare som sökte spänning. Inte sällan installerades avlyssningsutrustning i både väggar och under mattor för att snappa upp värdefull information, eller sprida desinformation om den motsatta sidan visste att det var avlyssnat.

Mer kända agenter var spanjoren Juan Pujol Garcia, en dubbelagent med brittisk lojalitet. För britterna gick han under namnet ”Garbo” och för tyskarna kallades han för ”Alaric”. Han anses vara den agent som starkast bidrog till att tyskarna trodde att den allierade invasionen skulle äga rum vid Pas-De-Calais och inte i Normandie. En annan dubbelagent med brittisk lojalitet var kroaten Dusko Popov som för britterna var känd som ”Tricycle” och för tyskarna som ”Ivan”. Han lär ha varit Ian Flemmings inspiration när den senare skapade James Bond. Både ”Garbo” och ”Tricycle” vistades frekvent i Estoril.