Serovo
När den finska armén gjorde gemensam sak med tyskarna i juni 1941 och anföll Sovjetunionen var finnarnas slutmål att återerövra det tidigare förlorade området på Karelska näset som gått förlorat i det finsk-ryska kriget 1939–1940 (Vinterkriget). Även om tyskarna önskat att den finska armén avancerat ytterligare och därmed hjälpt till med inneslutningen/erövringen av Leningrad. Som en del utav försvaret av de återerövrade områdena byggdes ett antal försvarslinjer, bl.a. en linje som löpte mellan Vammelsuu (nuvarande Serovo) på den västra sidan av näset till Taipale på den östra sidan. Den kallades därför förkortat för VT-Linjen och låg ca två mil bakom den dåvarande finsk-ryska gränsen. Tanken var att linjen skulle vara en barriär för en ny framtida potentiell sovjetisk offensiv. Den bestod av pansarvärn, kulsprutenästen, stridsvagnshinder, minor och taggtråd. I juni 1944 när den sovjetiska armén var på frammarsch över hela östfronten angrepps VT-linjen med full kraft. Linjen var alltjämt under uppbyggnad och de sovjetiska trupperna kunde med relativ enkelhet forcera linjen och fortsätta offensiven norrut.
Nuvarande status: Delvis bevarat/raserat med monument (2021).
Läge: 60°11' 59.78" N 29°32' 21.26" E
Att ta sig dit: Bil.
Litteraturtips: Meinander, Henrik: Finland 1944: Mellan Hitler och Stalin (2020).
VT-linjen är inte alls lika känd och var inte lika utbyggd som den mer kända Mannerheimlinjen. Efter kriget förstörde sovjetiska ingenjörstrupper befästningarna för att de inte skulle kunna användas av finnarna i nästa eventuella krig. Därför finns det egentligen inte mer än bara ruiner kvar av försvarslinjen och en del utav dessa finns vid i utkanten av Serovo. Inte alls lika magnifika ruiner som ruinerna efter Mannerheimlinjen men ändå en del utav historien. Förutom ruiner finns det även tydliga spår av stridsvagnshinder i form av vallgravar som är förvånansvärt väl bevarade med tanke på åren som gått sedan 1944.