Dolenji Novaki
Efter att tyskarna ockuperat Jugoslavien i maj 1941 bildades s.k. partisanförband bestående av avskurna soldater som inte kapitulerat eller tillfångatagits av tyskarna. Även civila eller krigsfångar som flytt från något krigsfångeläger kunde ansluta sig till något partisanförband. Partisanerna höll till i otillgängliga områden som tyskarna av både rädsla och fruktan undvek för att inte falla offer eller bli tillfångatagen. Partisanerna utförde inte bara sabotage utan utförde också direkta eldöverfall mot tyska intressen och t.o.m. direkta mord mot någon tysk lokal ledare eller jugoslavisk kollaboratör. Partisanerna var därför oerhört fruktade av tyskarna som helst undvek områden där man visste att det fanns partisaner.
Partisanerna upprättade läger i otillgängliga områden som tyskarna helst undvek av både rädsla och fruktan. Den tysk soldat som blev tillfångatagen av partisaner kunde inte räkna med någon barmhärtighet. Detsamma gällde för partisaner som hamnade i tyska händer. Just partisaner i Jugoslavien och Sovjetunionen var oerhört fruktade av tyskarna och därför upprättades speciella partisanförband för att söka upp och förinta partisaner var de än kunde finnas.
Partisanerna bestod av en blandning av avskurna soldater, krigsfångar, civila och judar. Både män och kvinnor ingick och säkerligen förekom även barn under 15 år. De byggde upp små funktionella dolda läger varifrån de utgick ifrån. Men förutom läger så upprättades också mindre sjukhus dit skadade partisaner, och andra, kunde får vård. Ett sådant sjukhus upprättades i en djup dalgång som heter Dolenji Novaki ca fem kilometer nordöst om Cerkno. Sjukhuset existerade mellan december 1943 och fram till maj 1945 utan att det upptäcktes eller avslöjades.
Det fick namnet Franja efter Dr Franja Bojc Bidovec som arbetade i sjukhuset i stort sett under hela dess existens. Sjukhuset bestod av ett tjugotal baracker såsom operationssal, logement för skadade, matsalar, kök, administration, röntgensal, skyddsrum, sovsalar mm. De var mer eller mindre självförsörjande men hade givetvis kontakt med partisaner i området. Det var ständig brist på mediciner och medicinsk utrustning men man arbetade med det som fanns. Ca 600 personer av olika nationaliteter fick vård i sjukhuset.
Nuvarande status: Återskapat med museum (2022).
Läge: 46°09'00.27"N 14°01'38.48"E
Att ta sig dit: Bil.
Litteraturtips: Batinic, Jelena: Women and Yugoslav Partisans (2017).
Detta var en plats som jag så sent som 2022 fick kännedom om. Kommer inte ihåg exakt hur jag kom i kontakt med den, men den fångade genast mitt intresse eftersom det fanns så många hus. Det gjorde att den blev konkret till skillnad från platser där det endast finns någon enstaka ruin, fundament, obskyrt monument eller ingenting alls. Men tyvärr så förstördes sjukhuset mer eller mindre till följd av häftiga och ihållande regn 2007. Men 2010 rekonstruerades sjukhuset och har sedan dess varit öppet för besökare. Från parkeringen är det en promenad på ca 500 meter uppför dalgången innan man kommer fram till platsen. Trots att allt är rekonstruerat är det intressant att vandra runt på platsen och det går att gå in i nästan alla hus.