Brattforsheden - Krigsflygfält 16

1938 började den svenska försvarsmakten rekognisera lämpliga platser för upprättande av krigsflygfält i händelse av angrepp. Platserna delades upp i två olika geografiska områden beroende på varifrån angreppet mot Sverige skulle komma och fälten delades upp i två olika kategorier. Krigsflygfält I innebar krig med Tyskland och Krigsflygfält II innebar krig med Sovjetunionen. I april 1939 hade försvarsmakten tillsammans med Sveriges geologiska undersökning (SGU) lokaliserat 23 lämpliga platser för ändamålet. 

Två av dessa krigsflygfält låg i Värmland, ett på Brattforsheden, ca fyra mil norr om Karlstad, ett utanför Ölme, ca tre mil öster om Karlstad. Det på Brattforsheden fick benämningen Krigsflygfält 16 och började byggas i september 1939 och var tänkt som en bakre bas utom räckhåll för fientligt flyg (de främre baserna låg följaktligen i områden för direkta strider). De bakre baserna skulle ha bra kommunikationsmöjligheter. Tanken var att Krigsflygfält 16 skulle var klart i oktober 1940 och kunna tas i tjänst sommaren 1941.

Men det tyska anfallet på Danmark och Norge i april 1940 förändrade dock allting och flygfältet hamnade i den främre linjen. Bygget av flygfältet påskyndades för att kunna möta ett tyskt angrepp och var delvis klart i juli 1940. Flygfältet kom under kriget att byggas ut och bestod av ett tiotal byggnader för diverse ändamål och hangarer som kamouflerades så att de skulle likna vanliga hus och ladugårdar utan militär betydelse. Det byggdes också tjugosju flygplansvärn som också kamouflerades för att smälta in i omgivningen. Runt omkring flygfältet fanns både skyttevärn, skyddsrum och luftvärn. Efter kriget fortsatte flygfältet att vara i tjänst fram till åttiotalet då marken återgick till sina ägare.