På Unter den Eichen 135 i västra Berlin hade SS – Wirtschafts Verwaltungshauptamt (SS Ekonomiska förvaltning) sitt huvudkontor. SS-WVHA hade bildats i mars 1942 för att administrera och övervaka SS ekonomiska intressen. För SS del var koncentrationslägren en stor ekonomisk inkomstkälla. Inte bara det att SS beslagtog fångarnas pengar och ägodelar utan SS hyrde även ut fångar till industrier som upprättats i närheten av koncentrationslägren. SS drev även själva flera industrier och de produkter som tillverkades såldes senare till främst krigsmakten. Av den anledningen förlades koncentrationslägren inom WVHA. Därmed blev WVHA direkt inblandade och ansvariga för bl.a. förintandet av judarna. WVHA hade inget direkt inflytande på de s.k. rena förintelselägren. Chef var SS-WVHA var SS-Obergruppenführer Oswald Pohl och han hade ett nära samarbete med den tyska riksbanken där de stulna pengarna sattes in. SS-WVHA bestod av följande departement.
A – Truppadministration (SS Brigadeführer Frank)
B – Truppekonomi (SS Brigadeführer Lärner)
C – Byggnadsprojekt (SS-Obergruppenführer Kammler)
Det var denna avdelning som bl.a. ansvarade för bygget av Auschwitz gaskammare och krematorium
D- Koncentrationsläger (SS-Brigadeführer Richard Glücks)
Avd. A – Administration (SS-Obersturmbannführer Liebehenschel)
Avd. B – Arbetsorganisationen (SS-Sturmbannführer Maurer)
Avd. C – Sanitet och lägerhygien (SS-Obersturmbannführer Enno Lolling)
Avd. D – KL förvaltning (SS-Obersturmbannführer Kaindl)
AVD. W – Ekonomi (SS-Obergruppenführer Oswald Pohl)
Avdelning W var kanske den viktigaste av alla avdelningar eftersom de ansvarade för upprättandet av krigsindustrier och uthyrning av fångar till krigsproducerande industrier. De ansvarade också för att SS ställde om sin ekonomi till en utpräglad krigsekonomi.
Nuvarande status: Bevarat med minnestavla/informationstavla (2011).
Adress: Unter den Eichen 135, 12203 Berlin.
Att ta sig dit: Tunnelbana till stationen Rathaus Steglitz.
Litteraturtips: Broszat, Martin m.fl. The Anatomy of the SS state (1972).
WVHA var inte sällan i konflikt med RSHA där de förra ville utnyttja judarna som slavarbetare. Dels inom egna industrier och dels genom att hyra ut judarna som billig arbetskraft till andra industrier medan RSHA (och rabiata nazister) ville mörda judarna. Judarna var inte bara en inkomstkälla för WVHA, de kom även under de sista krigsåren i takt med att Tyskland mobiliserade de sista krafterna av manskap för krigstjänstgöring att bli en viktig resurs för den tyska krigsindustrin. Paradoxalt innebar detta att det låg i nazisternas intresse att hålla judarna vid liv, om än bara temporärt.