Blutenburgstrasse 3

Den 8 november 1923 försökte Hitler sig på en statskupp i Bayern men denna slogs ner natten till den 9 november utanför Feldherrnhalle i centrala München. Under den korta eldstrid som utbröt dödades 16 kuppdeltagare. Hitler skadades lindrigt och undkom och höll sig gömd under två dagar innan han överlämnade sig själv till polisen. Hitler anklagades för högförräderi och tillsammans med åtta andra kuppmakare ställdes han inför rätta den 26 februari 1924.

Rättegången hölls ett stycke utanför centrala München i en tidigare infanteriskola på Blutenburgstrasse 3 som tillhört riksvärnet. Rättegången pågick fram till den 1 april och kom att spela Hitler och nazisterna i händerna. Domstolens domare vurmade alla för Hitler och tillät honom att använda rättegången som en politisk plattform för att propagera. Istället för att förneka anklagelserna om högförräderi erkände Hitler sig skyldig med motiveringen att han hade gjort det utifrån sann fosterlandskärlek och att hans syfte vara att rädda Tyskland från det förfall det befann sig i.

Rättegången bevakades också av media och den fick en uppmärksamhet som sträckte sig långt utanför Bayerns gränser, t.o.m. utlandet, vilket gynnade Hitler. Från att ha varit en lokal uppstickare blev han genom rättegången en nationell personlighet vars kuppförsök vann sympatier över hela landet. Domen som föll över Hitler var lindrig, några av de fem domarna ville t.o.m. förklara Hitler oskyldig men till slut enades de att döma honom till fem års fängelse på Landsbergs fästning utanför München. Några fem år behövde inte Hitler avtjäna utan han frigavs redan vid juletid i december samma år.

Övriga som ställdes inför rätta var Heinz Pernet, 15 månaders fängelse. Friedrich Weber, 5 års fängelse. Wilhelm Frick, 15 månader. Hermann Kriebel, 5 års fängelse. Erich Ludendorff, frikänd. Wilhelm Brückner, 15 månaders fängelse. Ernst Röhm, 15 månaders fängelse. Robert Wagner, 18 månaders fängelse. Precis som Hitler så frigavs samtliga i förtid.