Bullenhuser damm

I november 1944 transporterades tjugo barn mellan fem och tolv år av olika nationaliteter till koncentrationslägret Neuengamme utanför Hamburg. Dessa skulle användas i medicinska experiment av SS läkaren Kurt Heissmeyer. Bl.a. injicerade han tuberkulosbakterier för att undersöka kroppens naturliga skydd mot denna sjukdom. Barnens tillstånd och sjukdomens utveckling dokumenterades noggrant. Föga förvånande försämrades barnens fysiska hälsa i takt med att ingen behandling gavs eftersom detta hade motverkat experimentets syfte. I slutet på kriget bestämde Heissmeyer och SS-Obersturmführer Arnold Strippel att dölja experimenten genom att transportera barnen till Bullenhuser damm. Detta var ett satellitläger till Neuengamme och låg i en f.d. skola i Hamburg. Den 20 april fördes barnen ner till källaren i Bullenhuser damm där SS berättade för dem att de skulle vaccineras mot tyfus, de hade med andra ord inget att vara rädda för. Men istället för vaccinering drogades de med morfin och blev medvetslösa, därefter hängdes de en efter en i krokarna som satt på väggen. Kurt Heissmeyer dömdes på sextiotalet till livstids fängelse och Arnold Strippel dömdes till 21 livstidsdomar (ett för varje mord han begått) men frigavs senare.