St. Ottilien

Ca tre mil väster om München ligger en liten stad som heter St. Ottilien och där ligger ett gammalt kloster. Under 1941 övertog den nazistiska säkerhetspolisen (SIPO) klostret. Klostret hade en för tiden avancerad medicinsk utrustning och konverterades därför om till ett militärt sjukhus. Efter krigsslutet kom klostret att bli ett läger för människor som fördrivits från sina tidigare hem. De var oftast svårt sjuka och undernärda efter att under lång tid levat under nazistiskt förtryck i bl.a. läger där de tvingats till slavarbete. Mellan 1945 och 1948 hamnade ca 5000 personer (majoriteten judar) i klostret där de fick vård och tid för återhämtning. Många av de personer som hamnade i klostret dog dock kort efter krigsslutet, dels pga. av de skador/sjukdomar de ådragit sig under kriget, dels genom att deras kroppar inte klarade av att hantera den ökade mängden föda de fick efter befrielsen. Dessa människor begravdes på en kyrkogård intill klosterkyrkogården. Fram till 1948 begravdes ca 65 judar på kyrkogården. Vissa stannade längre än andra och när hälsan tillät fick de diverse uppgifter att spendera dagarna med. Bl.a. upprättades en skola för de barn som kom till klostret. Lägret avvecklades 1948 och fram till dess hade ca 450 barn föds i klostret