1940 övertog Gestapo i Lublin en civil administrativ byggnad som kallades för Pod Zegarem (under klockan) eftersom den hade en klocka högst upp. Gestapo renoverade om byggnaden och anpassade den efter sina behov och blev officiellt Lublins Gestapo högkvarter. Chef för Lublins Gestapo var SS-Obersturmführer Herman Worthoff. Markplan och våningarna ovanför användes som kontor och förhörslokaler. Källaren byggdes om till ett fängelse med 14 stycken celler längs en korridor, däribland tre stycken celler utan ljus. Övriga celler var av varierande storlek och med begränsat ljus och utan central värme. Toalettbesök tilläts endast med vakternas godtyckliga medgivande. De flesta som skickades till Pod Zegarem hade suttit fängslade i Lublins slott eller skickats direkt till fängelset i samband med arresteringen. Förhören inleddes som oftast vid niotiden på morgonen och fångarna hämtades i källaren och fördes upp till våning två eller tre där de förhördes, inte sällan under tortyr. Skriken från de torterade kunde höras ner till källaren och hade en psykiskt nedbrytande effekt på fångarna. Beroende på olika faktorer kunde en fånge hållas kvar i allt från någon dag till flera veckor innan denne skickades tillbaka till exempelvis Lublins slott eller till koncentrationslägret Majdanek i Lublins utkanter. Inte sällan var fångarna svårt skadade till följd av den misshandel de utsatts. Det hände också att fångar dog under vistelsen i Pod Zegarem. Mellan 1942 och 1944 fördes ca 200 kroppar i papperssäckar från Pod Zegarem till Lublin slott där läkarna inte kunde fastställa den riktiga dödsorsaken utan var tvungna hitta på en. Gestapo övergav Pod Zegarem den 20 juli 1944.
Nuvarande status: Bevarat med museum (2013).
Adress: Uniwerzytecka 1, 20-029 Lublin.
Att ta sig dit: Promenad från centrala Lublin.
Pod Zegarem klarade sig och i källaren finns det sedan 1979 ett intressant museum i de f.d. cellerna.
Höhne, Heinz: Hitlers SS och Gestapo (1967).
