Westerbork

Westerbork var ett genomgångsläger (Durchgangslager) för holländska judar som samlats upp av Gestapo vid olika uppsamlingsaktioner runt om i Holland. Lägret upprättades av de holländska myndigheterna redan i oktober 1939 för att inhysa judiska flyktingar som immigrerat illegalt till Holland. Fram till slutet på 1941 fanns inte mer än ca 1000 fångar i lägret, men när nazisterna beslöt att Westerbork skulle användas som ett genomgångsläger anlände tusentals judar, men även ett litet antal zigenare. Mellan juli 1942 och september 1944 avgick 93 tåg från Westerbork, vanligtvis på tisdagar, med drygt 1000 personer med destination Auschwitz eller Sobibor. Mer än 80 procent av den holländska judiska befolkningen mördades i dessa två läger. Sammanlagt deporterades ca 105 000 judar från Westerbork.

I väntan på deportation fick en del av fångarna arbeta inom bl.a. den del av lägret som producerade krigsmaterial. Lägret var uppbyggt som ett koncentrationsläger med baracker för fångar, SS personal, arbetsbaracker, straffbaracker m.m. Förhållandena i lägret var jämfört med andra läger acceptabla med anledning av att nazisterna ville dölja lägrets egentliga innebörd. I de fall som fångar gjort sig skyldiga till någon form av brott och skulle straffas skickades de till något annat läger. Westerbork befriades den 12 april 1945, då var det endast ca 850 personer kvar i lägret.